Uppsala- Fredsstaden. Det skulle vara en beteckning för oss Uppsalabor att vara stolta över. Goda förutsättningar finns, som skulle kunna motivera det omdömet. Vi lever i Dag Hammarskjölds ungdomsstad. Här finns den internationellt erkända Freds- och konfliktforskningsinstitutionen vid Uppsala universitet och det uppskattade Nordiska Afrikainstitutet med deras fina bibliotek och internationella forskare. Uppsala är centrum för Kyrkornas internationella freds- och solidaritetsarbete. Här finns Life&Peace Institute och Dag Hammarskjöldsfonden.
Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitets upprätthåller ett världsomspännade kontaktnät inom utbildning och forskning för att främja en hållbar utveckling i världen. Skolors och förskolors engagemang inom ”Skola för hållbar utveckling” eller ”Grön flagg” växer. Kvinnor för Freds unika Hiroshimamanifestation årligen den 6 augusti sedan 25 år tillbaka. Det internationella skolnätverket Life-Link. Fredsmuseet på Slottet.
I ett avseende är Uppsala dessutom unikt i världen vad gäller fredsarbete. I ingen annan stad har fyra mottagare av Nobels fredspris levt och varit verksamma; Hjalmar Branting, Nathan Söderblom, Dag Hammarskjöld och Alva Myrdal.
De tre männen har alla hedrats genom att en gata eller plats kommit att bära deras namn. Dock ännu ej den enda kvinnan, Alva Myrdal, trots att det är nära 30 år sedan hon i december 1982 mottog Nobels fredspris, tillsammans med den mexikanske diplomaten Alfonso Garcia Robles. Alva Myrdal lyftes fram som en kandidat till Nobelpriset redan i mitten av 1970-talet efter sina insatser, som svensk nedrustningsdelegat i Genève och efter sin inom den internationella fredsrörelsen mycket uppskattade och spridda bok ”Spelet om nedrustningen”.
Innan hon fick Nobels fredspris hade hon år 1980 blivit den första mottagaren av Albert Einsteins Peace Prize som ”den person som tydligast bidragit till att förhindra kärnvapenkrig och för att stärka internationell fred”. Knappt ett år innan Nobelpriset fick hon mota ”Norwegian People Peace Price” på 60 000 dollar, som ett bevis på det starka stöd hon hade även bland den norska fredsrörelsen vid en tidpunkt då hotet om ett allt förödande kärnvapenkrig var en kännbar realitet för oss alla.
Men Alva Myrdal gjorde inte bara lysande och uppskattade insatser för att förhindra ett kärnvapenkrig, ett arbete, som hade en tydlig anknytning till Uppsala universitet genom samarbetet med professor Markus Båth och institutionen för seismologi. För henne var barnens villkor och allas rätt till utbildning teman som kom att följa henne livet igenom. Barn skulle vara älskade och respekterade som individer från början. Det var genom utbildning som fostrade till demokrati och kritiskt tänkande, som världen skulle kunna göras bättre. Det handlade om frihetsuppfostran i stället för lydnadsuppfostran. Redan 1933 skrev hon, att det var särskilt viktigt att skydda demokratier mot totalitära krav på underkastelser genom att utbilda kommande generationer till kritik, opposition och ett hälsosamt oberoende.
Hennes idéer inom utbildningsområdet gjorde att hon redan 1946 erbjöds att bli ledare för det då nybildade Unesco. Tyvärr tackade hon av familjeskäl nej den gången, men hon återkom några år senare som ansvarig för Unescos socialvetenskapliga avdelning. Parallellt med detta arbetade hon internationellt för att främja förskolan, Early Childhood Education. Alva Myrdals djupa kunskaper och starka engagemang inom det socialpolitiska området ledde till att hon i oktober 1948 blev chef för Förenta Nationernas sociala avdelning och därmed den högsta kvinnliga chefen i FN.
I sitt internationella arbete verkade hon för att ”utrota överlägsenhetsföreställningarna hos de vita och att stödja de färgade själva i deras befrielsekamp genom att hjälpa dem att bli av med de inrotade mindervärdeskomplexen”. Det är mot den bakgrunden inte konstigt att Alva Myrdal också kom att bli mycket aktiv i FNs arbete mot apartheidpolitiken i Sydafrika. Alva Myrdal gjorde även en avgörande insats för att få till stånd Stockholmskonferensen för miljö 1972.
Kampen för kvinnors frigörelse hade i Alva Myrdal en av de tidigaste och mest medvetna och stridbara företrädarna. Som en av vårt lands tidigaste feminister pläderade hon för verklig livs- och arbetsgemenskap mellan könen. När vi i dag ser på vårt samhälle med de generella välfärdsystemen, det allmänna barnbidraget, förskola åt alla, allmänna skolmåltider och så vidare kan vi alla skänka en tanke åt Alva Myrdal, som tidigare än andra pläderade för dessa välfärdreformer.
Det finns goda skäl att på olika områden utveckla den attityd och lära av den hållning hon visade inför de utmaningar hon stod inför som nedrustningsförhandlare. Det handlade om tilltron till kunskaper och förnuft:
”Säkert vet jag bara två ting. Det ena är att vi vinner ingenting på att gå utomkring svårigheterna och bara önsketänka. Det andra är: det finns alltid något man själv kan göra. I allra anspråkslösaste form lyder den maningen: att studera att söka reda ut olika förslag och väga lösningarnas verklighetshalt – även om de bara är dellösningar . Annars återstod ju intet annat än att ge upp. Och det är inte människovärdigt att ge upp.”
Ska arbetet att utveckla lärdomsstaden Uppsala till Fredsstaden, vara trovärdigt, måste ett första steg vara att tillerkänna Nobelpristagaren Alva Myrdal en plats i staden genom att benämna en centralt placerad väg eller plats eller skola med hennes namn. Och det är på hög tid. I år är det 25 år sedan hon dog och nästa år 30 år sedan hon fick Nobels fredspris.
Ytterligare ett starkt skäl för vår stad att uppmärksamma Alva Myrdal är att hon föddes här i Uppsala.
Staffan Yngve
ledamot (S) av Uppsala Kommunfullmäktige
Carl Lindberg
ledamot (S) av Uppsala Kommunfullmäktige
UNT 4/7 2011