Skyddet för den personliga integriteten är en viktig del av det demokratiska samhället. I Sverige har vi därför bland annat personuppgiftslagen som har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.
I dag är det dock möjligt att kringgå denna lag. Nyligen kunde vi läsa om en ny svensk webbaserad söktjänst, Lexbase, som lämnar ut uppgifter om personer som dömts för brott. Lexbase erbjuder alla nyfikna möjlighet att se vilka grannar som är dömda för brott genom en enkel kartfunktion. Dessutom kan man direkt söka på namn eller personnummer. Mot en låg kostnad kan nyfikna ladda ned domar, som Lexbase fått ut som allmänna handlingar från svenska domstolar. I domarna finns inte bara personuppgifter om dömda utan även om brottsoffer och eventuella vittnen.
Efter massiv kritik och belastningsattacker mot söktjänsten har den stängts ner av internetleverantören och är för tillfället inte i bruk. Men det finns inga garantier för att söktjänsten inte kan lanseras igen då dess verksamhet anses vara laglig.
Lexbase verksamhet är tillåten eftersom webbplatsen har införskaffat ett så kallat utgivningsbevis för 2 000 kronor från Myndigheten för radio och tv. Med ett sådant bevis får den kommersiella webbplatsen samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och tidningar har för sina databaser. Eftersom grundlag alltid gäller före övriga lagar behöver webbplatsen inte längre rätta sig efter personuppgiftslagen. Den integritetsskyddande lagstiftningen sätts därmed ur spel och den ansvariga myndigheten, Datainspektionen, är förhindrad att ingripa mot webbplatsen.
Detta kryphål i lagstiftningen är mycket oroväckande och tyvärr finns det fler exempel på webbplatser som utnyttjar utgivningsbevis för integritetskränkande databehandling. Problemet är dock långt ifrån nytt. Redan 2009 påpekade Datainspektionen i ett yttrande till Justitiedepartementet att det finns betydande problem med utgivningsbevis som ger webbplatser grundlagsskydd. Datainspektionens varningssignaler tycks dock inte ha hörsammats av regeringen.
Jag ställde med anledning av detta en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask om vilka åtgärder hon tänker vidta för att komma åt problemet med att webbplatser utnyttjar dessa bevis för att bedriva kommersiell integritetskränkande verksamhet. Beatrice Ask hänvisar i sitt svar till den yttrandefrihetskommitté som i sitt slutbetänkande 2012 kom fram till att integritetsskyddet var tillräckligt. Men de grova integritetskränkningar som Lexbase orsakar visar att skyddslagstiftningen åsidosätts helt.
Efter Lexbases lansering har Datainspektionen uppmanat regeringen att skyndsamt påbörja ett arbete med att ändra grundlagen för att förhindra denna typ av integritetskränkningar.
Vi socialdemokrater håller med Datainspektionen om att lagstiftningen behöver ses över för att skydda den personliga integriteten på nätet. Lagstiftningen måste sätta stopp för de kommersiella aktörer som missbrukar grundlagskyddet för yttrandefrihet. Mot bakgrund av att grundlagsändringar bara kan genomföras efter två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval är det viktigt att utredningsarbetet kommer i gång snabbt.
Vi har tidigare förhandlat fram en integritetsskyddskommitté med regeringen. Integritetsskyddskommittén måste snarast starta sitt arbete och få i uppdrag att utreda även denna fråga. Det är dags för regeringen att agera.
Ardalan Shekarabi, riksdagsledamot (S), Knivsta