Det har gått drygt 20 år sedan skatteomläggningen i början av 1990-talet. Den karaktäriserades av breddade skattebaser och sänkta skattesatser. De grundläggande principerna sades vara enkelhet, neutralitet och likformighet. Sedan reformen har en lång rad ändringar genomförts som strider mot tankarna om neutralitet och likformighet. Regeringen har dessutom aviserat ytterligare undantag som snedvrider systemet som förslaget om halverad restaurangmoms.
Dessa stora förändringar har uppmärksammats av en lång rad samhällsdebattörer som anser att det är dags för en större skatteöversyn.
Målsättningen med skattepolitiken bör vara att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Det behövs schysta skatter, helt enkelt. Hög sysselsättning är en förutsättning för offentligt finansierad, generell välfärd. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. I utformningen av skattepolitiken måste hänsyn tas till kvinnors och mäns olika inkomster och ekonomiska villkor, i syfte att skapa ekonomisk jämställdhet.
Skattesystemet har en viktig fördelningspolitisk roll. Principen om skatt efter bärkraft kräver att höga inkomster beskattas med en högre skattesats än lägre inkomster. Det är för övrigt intressant att se hur rika amerikaner, fransmän och tyskar nu i olika upprop säger sig vilja betala mer i skatt för att bidra till ordnade offentliga finanser i den nya finanskrisens spår!
Liksom LO tycker jag att progressiva skatter även på kapitalinkomster ska utredas. Det skulle gynna kvinnor eftersom det är männen som har de högsta kapitalinkomsterna. Men synen på ett skattesystems progressivitet är en klassisk politisk skiljelinje. Systemet bör utformas så att olika politiska majoriteter på ett enkelt sätt utan att ändra på skattesystemets grunder och struktur ska kunna öka eller sänka såväl systemets progressivitet som det totala skatteuttaget.
Skatteverket har uppskattat det så kallade skattefelet till mer än 130 miljarder kronor varje år motsvarande nästan tio procent av de totala skatteintäkterna. Skatteverket måste ges tillräckliga medel för att effektivt bekämpa ”skattefel” och fusk. Ett enhetligt och likformigt regelsystem för företagarna med få undantag, som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren är viktigt. Ett likformigt skattesystem förhindrar inlåsningseffekter och snedvriden konkurrens. Småföretagens sjuklönekostnader behöver minskas och små och medelstora företag bör få en generös skattereduktion för forskning och utveckling.
Principen om lika skatt vid lika inkomst måste återupprättas efter alla borgerliga jobbskatteavdrag så att vi på sikt kommer tillbaka till en likformig inkomstbeskattning oberoende om det är inkomst av tjänst, pension, arbetslöshetsersättning, sjuk- eller föräldraförsäkring.
Skatter är ett viktigt styrmedel i klimat- och miljöomställningen, till exempel för att minska utsläppen av fossila växthusgaser och minska övergödningen av våra vattendrag, sjöar och hav. Kanske kan dessa skatters andel av de totala skatterna öka till fördel för till exempel sänkt skatt på arbete.
I dag konsumerar vi många varor i Sverige som vi importerar från andra länder där beskattning av utsläpp av fossil koldioxid är väsentligt lägre eller kanske saknas helt. Frågan om koldioxidbeskattning av sådan import bör utredas liksom skatt på inrikesflyget. Flyget är ju extremt gynnat genom att flygbränsle är befriat från beskattning.
Den differentierade momsen ger upphov till gränsdragningsproblem. Översynen bör pröva frågan om övergång till mer likformig beskattning av varor och tjänster. De fördelningspolitiska konsekvenserna måste dock analyseras och beaktas.
Regeringens förändringar av fastighetsskatten och slopandet av förmögenhetsskatten har bidragit till att inkomstklyftorna i Sverige har ökat. Förmögenheter inklusive fastigheter ska ses som tillgångar som ska beskattas och marknadsvärdet ska tillåtas slå igenom mer i beskattningen av ägda bostäder än vad det gör i dag.
Även arv och gåvor bör beskattas. När det gäller arv föreslår Vänsterpartiet att det sker i form av en kvarlåtenhetsskatt som dödsboet betalar. Ett rimligt grundavdrag ska finnas.
Företagsbeskattningen utreds för närvarande och förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av bolagsskatterna ska tas fram. Det hävdas ofta att bolagsskatterna i Sverige måste sänkas av internationella konkurrensskäl. Den svenska företagsbeskattningen innehåller stora möjligheter att minska skatten genom överavskrivningar, avsättning till periodiseringsfonder med mera. Dessa avdrag är så stora att under de första tio åren på 2000-talet så var företagens samlade taxerade inkomst efter dessa avdrag bara drygt hälften av företagens samlade resultat efter finansnetto. I en översyn av skattesystemet bör företagsbeskattningen inte gynnas före beskattning av arbete.
Välfärd år alla ska finansieras efter bärkraft genom skatter. Det är schyst att betala skatt och med ett schyst utformat system kan skattefusket minskas och pengarna i stället användas till nödvändiga hållbara investeringar!
Jacob Johnsson
riksdagsledamot (V)