Inför ett moratorium för arbetet med bannedläggningar och satsa också på regionala banor för att motverka den ökande regionala obalansen. De flesta politiska partier säger att man vill minska de miljö- och klimatfarliga bilavgaserna och att företagsamhet ska kunna växa i hela landet. Näringslivet efterlyser olika transportalternativ för att kunna välja de mest ekonomiska och miljö- och klimatvänliga och då är järnvägen en viktig del.
Miljörörelsen har i decennier efterlyst en upprustad järnvägstrafik inklusive en samordning av information, biljettpriser och tidtabeller. Det har emellertid blivit precis tvärtom.
Många åker tåg och de har liksom näringslivet i decennier noterat vanskötseln av järnvägen. Nu planeras nya bannedläggningar och försämrad tågtrafik. Trafikverket arbetar för ökad vägtrafik med inte minst fler tunga transporter på vägarna och hindrar utveckling av järnvägen genom bland annat nya bannedläggningar.
Trafikverket beslutade 18 februari att upphöra med banunderhåll och alltså fortsätta nedläggningsprocessen för följande åtta banor:
1) Sandarne–Stugsund del av gamla Ostkustbanan söder om Söderhamn
Ostkustbanan har kända kapacitetsproblem, men i stället för att använda gamla befintliga bandelar till en form av dubbelspår och alternativbana vill Trafikverket ta bort rälsen. Att bandelen dessutom går till ett industriområde och en hamn har ingen betydelse för verket.
2) Hamrångefjärden–Norrsundet bibana till Ostkustbanan norr om Gävle
Norrsundets hamn och stora industriområde är föremål för nya satsningar av kommun och näringsliv och saluförs med att ha ”Järnvägslinje med nyupprustad banvall”, men Trafikverket vill lägga ned och försvårar på det viset satsningen i ett döende Norrsundet.
3) Snyten–Kärrgruvan vid Norberg sydväst om Avesta
Det finns planer på att återöppna gruvor i Norberg med omgivningar, men då får banan inte läggas ned. Länsstyrelsen i Västmanland, Norbergs kommun, Dannemora Mineral AB, med flera företag och turistnäringen motsätter sig Trafikverkets planer.
4) Lomsmyra–Vika, kort del av södra Inlandsbanan vid Mora
Denna bandel, i utkanten av Mora, kan ingå i en upprustning av hela södra Inlandsbanan för näringslivets framtida godstransporter och för turistnäringen som en fortsättning på dagens Inlandsbanetåg Gällivaare–Mora ner till Kristinehamn. Trafikverket: Njet!
5) Rågsveden–Malung (–Malungsfors) nordvästra delen av Västerdalsbanan
Såväl stora företag inom skogssektorn som turistnäringen i västra Dalarna, inte minst i Sälen, kan dra fördel av en återuppbyggd bana upp till Sälen. Men Trafikverket vill lägga ned och riva ännu en bit av Västerdalsbanan.
6) Mellerud–Billingsfors (–Bengtsfors) södra delen av DVVJ i Dalsland
DVVJ-stiftelsen ägd av kommunerna är underentreprenör till Green Cargo och kör en allt större godstrafik året runt samt turisttågtrafik på sommaren i samarbete med Dalslands kanal. Kommuner, företag och VG-regionen vill att banan rustas upp men inte Trafikverket.
7) (Munkedal–) Smedberg–Lysekil, bibana till Norra Bohusbanan
Banan är elektrifierad och går till Lysekil och dess hamn som är beroende av järnvägen för att kunna överleva och utvecklas. En framtida kort spåranslutning till Brofjorden, Sveriges största djuphamn, kan ge fler företag utvecklingsmöjlighet. Men, Trafikverket vill lägga ned.
8) Timsfors–Markaryd, del av tidigare Skåne Smålands järnväg
Den korta bandelen har betydelse för turistnäringen och kan möjliggöra en framtida pågatågstrafik till Timsfors och Strömsnäsbruk Den gamla banan borde varit kvar i hela sin längd för att fungera som alternativbana och avlastning till Södra stambanan.
Dessa bandelar är exempel på en smygande förändring som binder oss kvar vid bilburna transportsystem, och som omöjliggör satsningar på modern tågtrafik för gods- och persontransport.
På 1860-talet stod staten för en framsynt järnvägspolitik och ledande politiker insåg värdet av långsiktiga investeringar. Nu tycks det vara precis tvärtom. En ny politisk medvetenhet krävs och då gäller det att först besluta om moratorium för ytterligare bannedläggningar. Gör det och gör det nu!
Hans Albin Larsson, historiker, professor vid Högskolan i Jönköping
Lars Pålsson-Syll, nationalekonom, professor vid Malmö Högskola
Jan Du Rietz, författare till ”trafikpolitik” i NE och boken Den totala urspårningen, en studie i tågnedläggningar och demokrati (Symposion 1988)
Göran Sandström, lokförare, ordförande i Arbetsgruppen för Bohusbanan