UKK är uppskattad av många Uppsalabor och besökare. Verksamheten har gått åt rätt håll men bolaget har fortsatt svårt att klara av sin ekonomi. Vi vill lyfta fram tre övergripande organisatoriska förändringar som vi tror skapar bättre förutsättningar för att UKK även ska klara av uppsatta ekonomiska krav i framtiden.
Det var sju år sedan som konserthuset i Uppsala (UKK) invigdes. Många ville inte att det skulle byggas. Andra tyckte det skulle byggas större. Byggnaden och dess möjligheter står där den står, och vi vill maximera dess invånarvärde. Vi tycker att UKK i sin verksamhet har utvecklats i rätt riktning under dessa sju år. I dag är vårt konserthus uppskattat av många Uppsalabor och hitresande.
Samtidigt kan vi konstatera att konserthuset har varit en mycket kostsam historia för oss skattebetalare. Glädjekalkyler användes för att få huset byggt av de partier som drev frågan. Men genom en förändrad organisation och ett affärsmässigare ledarskap tror vi att verksamheten även borde klara uppsatta ekonomiska krav.
Just nu pågår en översyn inför omorganisation inom Uppsala kommun. Översynen inbegriper samtliga kommunala verksamheter, det anser vi även inkluderar de kommunala bolagen, även om de inte är i fokus just nu. Nu när bolaget inte har en permanent vd, är det ett särskilt bra läge att mer övergripande se över UKK:s organisation. Bland de förändringar vi önskar, vill vi särskilt lyfta fram följande tre perspektiv att beakta:
1. Att UKK har politiker i styrelsen är bra för vår demokrati. Våra förtroendevalda har viktiga funktioner att fylla, och den ordningen tycker vi är värdefull. Samtidigt tror vi inte att det är nödvändigt att hela styrelsen består av förtroendevalda.
Vi tycker att det till våra styrelser ska kopplas krav på näringslivserfarenhet och att den matematiska maktfördelningen mellan partier inte ska gälla i våra bolag.
Det är mycket viktigare för oss skattebetalare att ha kompetenta styrelseledamöter än att de har ”rätt” partibok. Det ska vara personer med kompetens och lång erfarenhet av nöjes- och konferensindustrin. I vart fall serviceindustrin. Styrelsearbete i dag är långt mer komplext och krävande än för exempelvis 15 år sedan. Det är en skyldighet mot oss skattebetalare att säkerställa att UKK:s samlade styrelse har rätt kompetens och erfarenhet och därigenom har störst förutsättningar att hantera våra gemensamma tillgångar och pengar bäst. Varför ska vi ställa lägre kompetenskrav än inom näringslivet?
2. Till nu har UKK haft en ordning där vd även har varit konstnärlig ledare. Vi menar att detta är två roller som är mycket svåra att framgångsrikt förena.
UKK:s tre huvudsakliga verksamhetsområden, Konsert, Mat & Dryck samt Kongress och Konferens har olika marknadsutmaningar. Den konstnärliga ledaren ska i
huvudsak jobba med UKK:s utbud och erbjudande inom verksamhetsområdet Konsert. Vd ska leda hela verksamheten och verkställa styrelsens beslut. Framförallt säkerställa att verksamheten klarar sig inom givna ekonomiska ramar. Det är två helt olika typer av kompetensprofil och erfarenhet som krävs för att framgångsrikt klara dessa två roller.
3. Vi tycker att UKK, Fyrishov och ett nytt Studenternas med fördel kan hitta ett mycket närmare samarbete. I nuläget bör det övervägas om dessa verksamheter kan utvecklas bättre genom att ingå i samma bolagsenhet.
Samordningsvinsterna borde vara många eftersom samtliga verksamheter jobbar med föreningslivet och konferenser. Uppsala kommun har haft ett antal år med bolagsbildningshysteri. Nu har vi en utmärkt chans att bryta den utvecklingen och i stället börja konsolidera bolag.
Vi tror att våra förslag förbättrar UKK:s förutsättningar att utvecklas positivt, såväl konstnärligt som ekonomiskt. Det sistnämnda har varit lite haltande. Avslutningsvis tror vi att UKK:s möjligheter att läggas ihop med andra verksamheter ordentligt bör prövas innan styrelsen rekryterar en ny verksamhetschef.
Stefan Hanna, kommunalråd (C)
Ehsan Nasari, kandidat kommunfullmäktige (C)