Enligt den utstÀllda fördjupningen av översiktsplanen för Storvreta bedöms orten kunna vÀxa med 1600 bostÀder fram till 2030 vilket innebÀr nÀra en fördubbling av befolkningen. Men det Àr tyvÀrr inte omsorgen om Storvretas utveckling till en Ànnu mera vÀlfungerande kransort som Àr den centrala frÄgan i översiktsplanen.
Den grundlĂ€ggande förutsĂ€ttningen för planarbetet Ă€r i stĂ€llet etableringen av de storskaliga omrĂ„dena för handel, temapark och andra ytkrĂ€vande verksamheter som redovisas sydvĂ€st om kransorten â enligt politiska önskemĂ„l om att stĂ€rka Uppsala som ett regionalt och nationellt besökscentrum. Detta innebĂ€r oacceptabla konsekvenser bĂ„de för Storvreta och det vĂ€rdefulla kulturlandskapet.
Varför ytterligare ett externcentrum med samma butikskedjor som vi möter överallt och endast ca fem kilometer norr om GrÀnby handelscentrum? Varför en temapark just hÀr?
Ăven om inte sjĂ€lva riksintressezonen för kulturmiljövĂ„rd kring FyrisĂ„n direkt berörs breder Ă€ndĂ„ exploateringen ut sig i det vackra angrĂ€nsande landskapet och kommer att bilda en ny storskalig avgrĂ€nsning mot Ă„miljön och fornminnesomrĂ„det, ett internationellt kĂ€nt kulturarv frĂ„n olika perioder under förhistorisk tid.
Den planerade exploateringen av detta kulturomrÄdes nÀrmiljö kommer att uppfattas som chockerande brutal och kommer att pÄtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön.
Förslaget förs fram trots att det stĂ„r i översiktsplanen, ĂP 2010, att de stora öppna landskapsrummen runt staden ska bevaras öppna och att ny bebyggelse/anlĂ€ggningar som saknar kopplingar till jordbruket ska undvikas och trots att det i planens miljökonsekvensbeskrivning pĂ„talas att det Ă€r svĂ„rt att se hur betydande miljöpĂ„verkan pĂ„ landskapbild och kulturmiljö ska kunna undvikas frĂ„n handelsomrĂ„det i Ăstra Fullerö.
I riksintresseomrĂ„det â Gamla Uppsala med BjörklingeĂ„ns och FyrisĂ„ns dalgĂ„ngar â och i anslutning till detta möter vi utmed FyrisĂ„ns dalgĂ„ng sĂ„dana unika miljöer som Uppsala högar, Gamla Uppsala medeltidskyrka, naturreservatet och gravfĂ€ltet Fullerö backar, bronsĂ„ldersmiljön vid Fjuckby, ValsgĂ€rde gravfĂ€lt, VattholmaĂ„sen med Husby och Ekeby gravfĂ€lten, Vattholma bruk, Lena medeltida kyrka, Salsta slott och Salsta fornborg.
Varför inte i stĂ€llet pĂ„ ett diskret och respektfullt sĂ€tt marknadsföra och utveckla detta kulturstrĂ„k utmed FyrisĂ„n som ett besöksmĂ„l som â till skillnad frĂ„n ett artificiellt upplevelsecentrum och ett handelscentrum som alla andra â innehĂ„ller attraktioner av högsta kulturhistoriska vĂ€rde, unika i nationellt sammanhang och vad gĂ€ller exempelvis ValsgĂ€rde av stort intresse ocksĂ„ internationellt? Jippo i stĂ€llet för Ă€kta vara?
I Storvreta finns ett vÀl utformat ortscentrum med bra basservice i anslutning till jÀrnvÀgsstationen, en livsmedelsbutik i södra delen av orten samt dessutom Handelsknuten med viss sÀllanköpshandel.
Efter etableringen av Ăstra Fullerö handelscentrum kommer troligen den befintliga servicestrukturen i Storvreta att försvagas eller slĂ„s ut, en prognos som framgĂ„r Ă€ven av planbeskrivningen. Storvreta riskerar att bli ett sovsamhĂ€lle i skuggan av ett storskaligt externcentrum. Ytterligare ett stort bilorienterat handelscentrum etableras i kommunen med risk för att Ă€nnu mera lokal handel slĂ„s ut i stadsdelscentra och kransorter.
Detta strider mot kommunens klimatmĂ„l och inriktningen att vĂ€rna om tillgĂ„ng till dagligvaruhandel för bostĂ€der enligt ĂP 2010.
Planförslaget Ă€r uppbyggt pĂ„ det sĂ€tt som planer ritades pĂ„ 1960-talet â bostĂ€der för sig, arbetsplatser för sig, handel för sig â en planering som kommunen enligt ĂP 2010 tar avstĂ„nd frĂ„n genom att ange den myllrande blandstaden som mĂ„l för den lĂ„ngsiktiga planeringen.
Det Àr oroande att denna funktionsseparerade planering ocksÄ innebÀr att omrÄdena kring E4 och dess trafikplatser tas i ansprÄk för nya bebyggelseagglomerationer pÄ jungfrulig mark, utöver de sjutton kransorterna. Det Àr i stÀllet dessa kransorter, som i dag har lÄg tillvÀxt, som bör fÄ vÀxa.
En frÄga Àr ocksÄ vilken analys som ligger till grund för att det ena nya stora omrÄdet efter det andra planlÀggs för ytkrÀvande verksamheter? Borde inte en kommun som Uppsala, som en del av regionen med influens frÄn Stockholm, ha en stor potential för mer arbetsplatsintensiv verksamhet och planeringen sÄlunda inriktas hÀrefter?
Vi vill kraftfullt rekommendera att kommunen avskriver planerna pÄ ytterligare ett storskaligt externcentrum och i stÀllet fortsÀtter att utveckla ett antal kransorter, bland annat Storvreta, till attraktiva trÀdgÄrdsstÀder/blandstÀder med olika typer av bostÀder, arbetsplatser gÀrna i form av företagsbyar samt bibehÄllen och utvecklad nÀrservice.
Vi vill ocksÄ kraftfullt rekommendera att i stÀllet för att tillföra storskaliga anlÀggningar och jippoartade inslag som negativt pÄverkar upplevelsen av den historiska verkligheten i det vÀrdefulla kulturlandskapet lyfta fram och ta till vara den enastÄende tillgÄng som kulturstrÄket utmed FyrisÄns dalgÄng utgör för att utveckla besöksnÀringen.
Det Ă€r hög tid att lĂ„ta de mĂ„nga kloka föresatserna i ĂP 2010 och engagemanget i projektet âDen Goda Stadenâ, vars syfte Ă€r den lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara staden, komma till uttryck ocksĂ„ i praktisk planering.
Kristina Berglund
Arkitekt SAR/MSA
För Föreningen VÄrda Uppsala
UNT 18/6 2011