Ett av den svenska välfärdens fundament är försörjningsstödet (socialbidrag i vardagligt tal). Rätten att få hjälp om du kommit i en situation som kräver att samhället bryr sig. Ett samhälle kräver solidaritet. Ett samhälle kräver att vi tar ansvar för varandra, även om samhället bygger på individuella principer.
Försörjningsstödet är inte uppbyggt för att motverka det utanförskap som bland andra många nyanlända flyktingar hamnar i efter en tid i Sverige. Trogen sin arbetslinje är det hög tid för alliansen att reformera försörjningsstödet. Försörjningsstödet är fördelningsmässigt effektivt, för det når dem som verkligen behöver det, men det skapar också fattigdomsfällor. Marginaleffekten på 100 procent, där varje intjänad krona räknas av mot bidraget, gör arbete olönsamt.
Försörjningsstödet skall fungera som ett skyddsnät. Om du hamnar snett skall nätet fånga upp dig. Men det gäller att nätet även hjälper dig tillbaka upp på banan.
Så som försörjningsstödet i dag är uppbyggt motverkar det i många avseende en väg tillbaka till arbete och egen försörjning. I stället för att fungera som en kortvarig hjälp blir det en långsiktig försörjning, särskilt för utrikes födda. Så var aldrig försörjningsstödet tänkt.
Vi ser flera områden där försörjningsstödet måste reformeras för att kunna bryta utanförskapet. Ett exempel på detta är möjlighet att läsa upp grundskolekompetens under tiden du får försörjningsstöd. Är det verkligen rimligt att tro att människor som inte har grundskolekompetens skall kunna bryta sitt beroende av stöd från samhället?
Det finns en rad berättelser om framför allt människor med utländsk bakgrund som inte har fått möjligheten att få grundskoleutbildning. Människor som har extremt svårt att komma ut i arbete. Inte på grund av att de inte har kapaciteten eller för att de har något arbetshinder, utan endast på grund av att systemet som samhället byggt upp inte tillåter det. I dag är det omöjligt för en utrikesfödd att läsa in grundskolebehörighet inom ramen för försörjningsstödet. Det är varken rimligt eller hållbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ett andra exempel är vad normen för försörjningsstöd innehåller. I dag är normen utformad så att man har rätt till dagstidning men inte internetuppkoppling. Tanken med försörjningsstöd är att det skall vara ett stöd för att komma i egen försörjning. Alla som sökt jobb vet att det primärt görs genom internet. Kontakter med myndigheter går även den i ökad utsträckning över till internet. Exemplet visar på det ointresse av att förändra försörjningsstödet.
Ett tredje exempel är att försörjningsstödet inte uppmuntrar till arbete. Vi behöver en övergångstid mellan arbete och utanförskap där en del av försörjningsstödet kan kvarstå. Vi behöver en större trygghet i övergången till arbete från försörjningsstöd.
Erfarenheten visar att det många gånger är ett allt för stort kliv från utanförskap till arbete för individens ekonomi. En förändring av detta slag skulle göra det lönsamt för människor med försörjningsstöd att bidra till sin egen försörjning, även med mindre arbetsinsatser och tillfälliga jobb.
Ett fjärde förslag är att höja andelen av stödet som individen får använda efter eget huvud och minska andelen som är öronmärkt till olika konsumtionsutgifter.
I dag består stödet av ett delbelopp som fritt får användas, och ett antal godkända utgifter (hyra, dagstidning, hemförsäkring med mera). Stödet skulle kunna göras effektivare genom att minska konsumtionsstyrningen. Det handlar inte bara om att kunna spara administrativa kostnader, utan om att individen sannolikt har ett informationsövertag om var pengarna gör störst nytta.
Försörjningsstödet måste anpassas efter verklighetens förutsättningar och behov. Det går inte att blunda inför att ett av vårt mest grundläggande trygghetssystem inte fungerar. Centerpartiet kommer inom ramen för sitt välfärdspolitiska utvecklingsarbete förslå förändringar av försörjningsstödet så att det hjälper individen att bryta sitt utanförskap.
Hans Dahlgren
ordförande Centerpartiets välfärdspolitiska grupp
Rasmus Persson
kommunalråd (C) Örebro, ledamot Centerpartiets välfärdspolitiska grupp
UNT 26/7 2012