Maria Henriksson, doktorand vid Uppsala universitet, efterlyser i sin debattartikel i UNT 2/5 ett mer rättssäkert system för hantering av vetenskaplig oredlighet.
Universitetsvärlden ställer sig positiv till att hanteringen av misstankar om vetenskaplig oredlighet ses över, och vi är medvetna om att reglerna i vissa avseenden kan behöva förtydligas. Frågan är angelägen, både för forskningens kvalitet och för samhällets förtroende för forskningen.
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tillsammans med Vetenskapsrådet nyligen lämnat in en skrivelse där de uppmanar regeringen att tillsätta en utredning för att revidera och föreslå en ny hantering av oredlighet inom forskningen. Fokus bör ligga på en större tydlighet och rättssäkerhet med internationell utblick.
Forskning är i dag internationell och bedrivs ofta mellan forskare i globala nätverk. Det finns däremot inget stöd i befintliga riktlinjer eller regelverk för hur utredningar av misstänkt oredlighet i ett internationellt perspektiv ska bedrivas.
Definitionen av begreppet ”oredlighet i forskningen” behöver, precis som Maria Henriksson påpekar, förtydligas och få en juridisk förankring. Idag saknas en enhetlig nationell definition. Rättssäkerheten kring bedömning av misstänkt oredlighet behöver förbättras, och sanktionssystemet för konstaterad oredlighet bör preciseras. Systemet måste även få en nationell samstämmighet.
Uppsala universitet och SUHF hoppas att en nationell översyn av systemet kan komma i gång så snart som möjligt. Svensk forskning behöver ett rättssäkert och väl fungerande system för hantering av vetenskaplig oredlighet.
Eva Åkesson
rektor Uppsala universitet
Pam Fredman
ordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund, rektor Göteborgs universitet
UNT 19/5 2013