Behov av sjukvård är inte överproduktion

Behov ska inte kallas överproduktion. Hela systemet kan ifrågasättas. Det är beställarna som har misslyckats med att beställa rätt mängd vård. Om landstinget hade ersatt kostnaden för det vårdbehov Upplands invånare har hade Akademiska sjukhuset hållit sin budget. Det skriver Martin Wohlin och Martin Sandelin.

Uppsala2011-03-20 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I UNT 15 mars framstår det som om fackförbunden skulle ha gått med på personalneddragningar vid Akademiska sjukhuset motsvarande 75 miljoner kronor. Det är inte korrekt.

För en tid sedan presenterades den av landstingsdirektör Kerstin Westholm beställda lägesanalysen för Akademiska sjukhuset. Det kända revisionsföretaget Price­waterhouseCoopers (PwC) hade åtagit sig uppgiften att analysera läget. Rätt använd kan en sådan analys vara ovärderlig.

Rapporten pekar på flera brister, såsom i kommunikationen mellan beställare och utförare. Bland annat pekar rapporten på att beställaren (landstinget) medvetet lägger en beställning (budget) som inte täcker det beräknade behovet av sjukvård (kostnaden). Beställaren gör det i trygg förvissning om att Akademiska sjukhuset inte kommer att stänga dörrarna för patienter som söker vård när pengarna är på väg att ta slut. För denna ”överproduktion” betalar landstinget endast 25 procent av kostnaden.

Men behov ska inte kallas överproduktion. Hela systemet kan ifrågasättas. Det är beställarna som har misslyckats med att beställa rätt mängd vård. Om landstinget hade ersatt kostnaden för det vårdbehov Upplands invånare har hade Akademiska sjukhuset hållit sin budget.

Vidare fastslås att Akademiska sjukhuset står sig mycket väl i konkurrens med andra universitetssjukhus både vad gäller produktivitet och kvalitet. Om man jämför med vården som producerats på Karolinska sjukhuset så är vården där nästan 15 procent dyrare.

För denna 15-sidiga rapport har landstinget betalat 550 000 kronor­. Tar landstingsledningen till sig PwCs kritik och skapar lösningar för hur beställning bättre skall matcha produktion är pengarna väl använda. Får utredningen till följd att landstings- och sjukhusledning blir mer lyhörd för kunskapen som finns på golvet och att öppenheten ökar i organisationen kommer också utredningen att betala sig.

Kerstin Westholm måste nu visa att en halv miljon kronor för en blott 15-sidig rapport är väl inves­terade pengar. Hon måste tillsammans med den politiska ledningen ta till sig av huvudbudskapet i rapporten och ta ansvar för Akademiska sjukhusets underfinansiering.

Alternativt måste Westholm som ytterst ansvarig tjänsteman kräva att politikerna i landstingsledningen beslutar vilken vård Akademiska sjukhuset inte skall erbjuda länets innevånare i fortsättningen.

Om PwCs dyra rapport förpassas till diariet är detta ett oförsvarligt slöseri.

Om rapporten däremot öppnar för en konstruktiv dialog om hur landstinget och Akademiska sjukhuset ska klara de svåra utmaningar vården står inför, så är pengarna väl investerade.

På uppdrag av styrelsen
i Upplands allmänna läkarförening/UAL
Martin Wohlin
vice ordförande UAL
Martin Sandelin
ordförande för Sveriges Yngre Läkares förening, Uppsala
UNT 17/3 2011

Läs mer om