Ett mycket uppmärksammat brott de senaste åren är fakturabedrägeri även känt som bluffakturor som skickas till företag. Bluffakturor orsakar stora kostnader och andra besvär för de som drabbas. För småföretag och privatpersoner med begränsade ekonomiska och juridiska resurser kan konsekvenserna bli särskilt allvarliga. I onsdags debatterades ämnet bluffakturor i riksdagen och det var lika aktuellt som tidigare. Socialdemokraterna pratade som vanligt om att inget görs men föreslår själva just ingenting. Faktum är att det har hänt mycket på området den senaste tiden.
Under 2012 polisanmäldes över 16 000 så kallade bluffakturor med påhittade betalningskrav, utskickade till främst små och medelstora företag. BRÅ släppte nyligen brottsstatistiken för 2013, det visar sig att antalet anmälda bluffakturor minskade med 20 procent jämfört med året innan, vilket är mycket positivt. Men ännu är inte problematiken löst. Eftersom bluffakturor i allmänhet handlar om brott, är det naturligt att samhällets fokus i första hand har legat på straffrättsliga och polisiära åtgärder. Alliansregeringens satsning på ökade resurser till Polisen har varit nödvändig. Nyligen presenterades egendomsskyddsutredningen som bland annat föreslår straffskärpningar och ett nytt brott ”grovt fordringsbedrägeri” för att stärka skyddet mot bluffakturor. Den är nu ute på remiss.
Regeringen har också gett en utredare i uppdrag att föreslå fler åtgärder mot fakturabedrägerier. Utredaren ska kartlägga problemen och överväga bland annat ändringar på privaträttens område. Det kan gälla till exempel avtalsrätt, inkassoverksamhet eller kreditupplysning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015. En utmaning ligger i att föreslå åtgärder mot en företeelse som bluffakturor utan att samtidigt försvåra för den stora majoritet seriösa företag som följer regelverket.
För att förebygga att företag och enskilda råkar ut för bedragarna så krävs det upplysning och information. Här har branschen tagit ett stort ansvar vilket är väldigt positivt. På Svensk Handels och Företagarnas webbplatser finns information om hur man kan gå till väga om man får en bluffaktura. Även Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten lämnar på sina webbplatser information om bland annat hur en bluffaktura kan bestridas.
Vi har sedan länge tagit fakturabedrägerier på stort allvar. Myndigheternas och näringslivets samverkan mot fakturabedrägerierna har också gjort det svårare för bluffbolagen. Det ligger i allas intresse att komma åt både bedragarna men också att ge företagare och enskilda rätt stöd och skydd för att inte drabbas från första början. Det krävs att samhällets olika aktörer gemensamt och kraftfullt bekämpar fakturabedrägerierna på alla fronter.
Jessika Vilhelmsson (M)
Riksdagsledamot, Uppsala län