REPLIK. I en debattartikel (UNT 22 april) ifrågasätter Gunnar Birgergård utformningen av psykiatrins nya lokaler på Akademiska sjukhuset. Det är naturligtvis bra att olika åsikter kommer fram i debatten. Men artikeln innehåller vissa missförstånd och felaktigheter som behöver klarläggas.
Inledningsvis vill jag understryka att det finns väldigt många olika åsikter om den nya byggnaden. Vissa har, precis som Gunnar Birgegård, reagerat negativt på att det är mycket glas och öppna ytor. Andra har uppskattat precis detta och ytterligare andra gillar vissa saker och ogillar andra.
Att beslut togs om nya lokaler hängde samman med att psykiatrin var utspridd på väldigt många olika adresser, ofta långt från resten av Akademiska sjukhuset. Detta har varit olyckligt för många patienter med både psykiatrisk och kroppslig sjukdom. Dessutom var många lokaler undermåliga. Inte minst inneliggande patienter har fått avsevärt mycket bättre lokaler än tidigare. Det nya huset kan erbjuda lugnare vårdmiljö, bland annat genom enkelrum, dubbla matrum och dubbla dagrum. Att vården för inneliggande patienter legat ute på Ulleråkersområdet har också inneburit stora avstånd till öppenvården, vilket har varit olyckligt.
När vi under 2003 började beskriva lokalbehoven var några saker extra viktiga:
- Enkelrum och en toalett per patient inom heldygnsvården.
- Oförändrat antal vårdplatser.
År 2007 valde landstingets politiker att utlysa en arkitekttävling. Man fick en tomt och fick inte bygga högre än till slottets sockel.
Eftersom det inte fanns obegränsat med plats blev öppna arbetsplatser en del av lösningen. Det är dessutom ett arbetssätt som rekommenderats under studiebesök vi gjort vid moderna psykiatriska kliniker i resten av Europa.
Inför byggandet upprättades ett så kallat provhus, där alla typer av rum skapades och där både personal och patienter i flera omgångar deltagit i utformandet och förändringen av ursprungliga förslag.
Vi ska heller inte glömma bort att personal som arbetar med inneliggande patienter (heldygnsvård), och en del andra verksamheter, aldrig har haft egna rum. Man har haft trånga expeditioner där patientärenden avhandlats och telefonsamtal gjorts med patienter. För en stor del av personalen innebär det nya huset mer utrymme än tidigare.
All personal omfattas av sekretesslagstiftningen och vid särskilt känsliga samtal kan man sitta i så kallade tysta rum. Öppenvårdens samtal sker i professionellt utformade, neutrala och bokningsbara samtalsrum. Även detta har kritiserats av vissa som tycker det känts otryggt, medan andra (många patienter) tycker det är skönt att inte ha samtalen i behandlarens "rum", där det ibland finns foton på barnen och andra personliga symboler.
Öppna arbetsplatser (flexkontor) har i forskningen visat sig vara likvärdigt egna rum, ur arbetsmiljöperspektiv. Andra verksamheter som infört flexkontor framhåller betydelsen av att träffa andra kolleger eftersom arbetet kan vara emotionellt betungande genom att man "går in i" patientens psykiska mående för att kunna hjälpa på bästa sätt. För medarbetare med hörselproblem och/eller koncentrationssvårigheter kan vi dock behöva hitta individuella lösningar.
Inom psykiatridivisionen har vi valt att uppmuntra alla åsikter. Det har även initierats forskning om öppna arbetsplatser, "bokningsbara" samtalsrum och arbetskläder med mera, för att kunna följa utvecklingen och åtgärda det som inte fungerar optimalt.
Debatt är viktigt men det kan knappast anses konstruktivt att använda ett så aggressivt och hotfullt språk som skribenten gör – "kall yxegg", "människofientligt", och påståendet att byggnaden utstrålar "hotfullhet". Kanske riskerar uttryck som dessa att ha en mer destruktiv påverkan på befintliga och framtida patienter än utformningen av en entré?
Det viktigaste för läkning är personalens bemötande, kunnighet och empati. Trygghet och värme väcks i mötet mellan människor. Att samla större delen av Uppsalas psykiatri i ett hus ger förutsättningar för närhet, kommunikation och dialog.
Jag hälsar Gunnar Birgegård välkommen in – till atriet där studenter fikar, patienter och personal lånar böcker i biblioteket, till temakvällar om brukarmedverkan och andra viktiga saker om verksamhetens innehåll, som sker i detta nya hus.
Åsa Hagberg
chef för psykiatridivisionenUNT 27/4 2013