It- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) skriver på UNT:s debattsida den 7/5 på temat ”Skogen är framtiden”. I inlägget hänvisas till miljöfördelar med träbyggande jämfört med betong. Men ur ett livscykelperspektiv finns inga sådana belägg. De flesta livscykelanalyser bedömer trä, betong och stål som likvärdiga, däribland rapporter från Institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers och IVL Miljöinstitutet. Rapporter som är framtagna på uppdrag av regeringen.
I stället för att se till en byggnads hela livslängd jämförs i många fall bara koldioxidutsläpp i produktionsfasen.
Det är en fråga som cementindustrin arbetar intensivt med – och tills nu har utsläppen reducerats med upp till 20 procent och arbetet fortsätter med att sänka utsläppen ytterligare genom den nollvision som svensk cementindustri antagit. På samma sätt som skogen tar också befintliga betongkonstruktioner upp koldioxid. Forskning visar att det handlar om cirka 300 000 ton koldioxid per år.
Eftersom betong är ett tungt material finns stora möjligheter till energieffektivisering och låg energiförbrukning under en byggnads driftsfas vilket är viktigt ur hållbarhetssynpunkt. Betong är ett robust och långsiktigt hållbart material med lång livslängd och litet drift och underhållsbehov. Betong brinner inte, möglar inte och kan återvinnas till 100 procent.
Det är också på sin plats att tydliggöra vad för slags konstruktioner som Anna-Karin Hatt jämför. I en träkonstruktion ska klimatskalet förlita sig på att 0,2 millilmeterm plastfolie tillsammans med fogskum och tejp ska behålla sin tätande funktion under byggnadens hela livslängd. Det ska jämföras med en tät betongkonstruktion. Just detta med plastfolier och livslängd och risker är något som aktivt diskuteras inom byggforskningen. Hatt fortsätter skriva om livslängder för träbyggnader som ”kommer stå i årtionden”. I betongbranschen nöjer vi oss inte med det. I Sverige finns idag hus med betongstomme som är mer än 100 år och fortfarande är i full funktion. Sannolikt kommer de att vara det i minst 100 år till.
Vi står inför klimatförändringar som kommer innebära fler och kraftigare väderhändelser, till exempel stormar och översvämningar. Och en ökad utomhustemperatur vilket kan förändra de byggnadsfysiska egenskaperna – och beständigheten hos klimatskalen. Det är därmed extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus som behåller den egenskapen över lång tid.
För oss i svensk cement- och betongindustri är hållbarhetsfrågorna otroligt viktiga och prioriterade.
Vi arbetar aktivt på olika fronter för att minska utsläpp, utveckla betongen som material samt produktions- och byggmetoder för att möjligöra ett mer hållbart samhällsbyggande.
Menar Anna-Karin Hatt allvar med att vilja arbeta för ett mer hållbart byggande är inte vägen för att nå det att favorisera ett enskilt byggmaterial framför andra. Det är i stället att skapa förutsättningar och ställa krav på livscykelperspektiv med fokus på robusthet och långsiktig hållbarhet.
Malin Löfsjögård
vd Svensk Betong