Bildt blandar bort korten om Bosnien

Den internationellt erkända bosniska staten förvägrades, med bland annat svenskt stöd, rätten att försvara sin befolkning skriver Markus Göransson (bilden) och Jonas Paulsson i replik till Carl Bildt (UNT 15/5).

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2016-05-18 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi förstår att Carl Bildt är mån om sitt eftermäle. Men låt oss ställa ett par saker till rätta. Bildt var en av Europas främsta förespråkare för en politik som bakband den bosniska regeringen, belönade väpnad aggression och upphöjde krigsförbrytare som Ratko Mladic till legitima samtalspartners. Det är inte för intet som den brittiske bosnienexperten Marko Attila Hoare har kallat Bildt för en ”ärkeeftergivare, som aktivt motsatte sig varje försök att göra väpnat motstånd mot de serbiska styrkorna.”

Det är inte heller utan anledning som chefen för de svenska FN-styrkorna i Bosnien Ulf Henricsson i ett inlägg i Svenska dagbladet (29/7-2008) kritiserade Bildt med orden att ”de djupt tragiska händelserna i Srebrenica hade aldrig behövt inträffa om det militära hotet varit trovärdigt för Karadzic och Mladic”.

Ingenstans skrev vi att Bildt är ensamt ansvarig för den europeiska politiken. Men det är ett faktum att Bildt gav aktivt och oböjligt stöd åt den politiken.

Under drygt tre år förnekade FN:s säkerhetsråd den internationellt erkända bosniska staten rätten att försvara sin befolkning i enlighet med FN-stadgans artikel 51. När FN:s generalförsamling i december 1992 och december 1993 röstade för att kräva av Säkerhetsrådet att Bosnien undantogs från embargot lade Sverige under Carl Bildt ner sin röst. Därtill pläderade svenska ministrar flera gånger för att bevara embargot. Carl Bildt förespeglar att vi anser att Sverige ensidigt borde ha brutit mot embargot. Det är fria fantasier. Istället för att ägna sig åt sådana bör Bildt förklara varför hans regering gav entusiastiskt stöd åt ett embargo som bakband Bosnien och bröt mot folkrätten.

CIA:s analys av kriget är tydlig med att det var befriandet av ockuperade delar av Kroatien som var den viktigaste orsaken till fred i Bosnien. Denna så kallade Operation storm räddade även Bihac-enklaven i Bosnien där 200 000 människor under sensommaren 1995 hotades av samma öde som Srebrenica. Men i Uppdrag fred berättar Bildt att han försökte avstyra operationen genom att övertyga den tyske förbundskanslern Helmut Kohl att pressa Kroatien till att avstå från den.

Tjugo år efter Bosnienkriget tycks Bildt fortfarande inte förstå att det var serbernas överväldigande militära övertag som var det största hindret för fred i Bosnien. Diplomati i all ära men det krävdes militär paritet för att serberna skulle sätta sig ner och förhandla i god tro. Det var upprättandet av denna paritet som Bildt bidrog till att motverka.

Markus Göransson

fil dr i internationell politik

Jonas Paulsson

författare och debattör

Läs mer om