Många av de tusentals studenter som i dagarna påbörjar en utbildning har stora svårigheter att hitta bostad. Istället för att ägna sina studier full kraft får de lägga sin tid på att hitta lägenhet eller rum. Enligt Boverket råder det brist på bostäder för ungdomar i 149 kommuner - från Ystad i söder till Kiruna i norr. På högskoleorter och i storstäder är situationen kaotisk. Där tvingas unga ofta pendla långt, bo kvar hemma och betala ockerhyror.
Tillgången på bostäder är grundläggande för att människor ska känna sig trygga och fria. Det är orimligt att ungdomar som studerar för att få jobb och kunna bidra till samhällsutvecklingen tvingas genomlida stora svårigheter och känna otrygghet på grund av att det inte finns någonstans att bo.
Det behövs betydligt fler bostäder för unga och studerande om vi ska klara kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden i framtiden. För att komma till rätta med problemen på lång sikt krävs genomgripande förändringar på alla fronter. Det handlar exempelvis om att se över snåriga regelverk, sänka skatter på boende och främja innovationer i byggsektorn. Vi måste vända på varenda sten för att det ska byggas både fler och billigare hyresrätter.
Samtidigt måste vi inse att problemen är akuta. Även om vi reformerar bostadsmarknaden i grunden så kommer det tyvärr att dröja många år innan inbjudningarna till de första inflyttningsfesterna kan skickas ut. Därför behöver vi också titta på småskaliga lösningar som snabbt kan mildra de värsta problemen. Det handlar exempelvis om att uppmuntra nya hyresrätter i egna hem och främja enkla studentlägenheter i modulbostäder.
I jämförelse med andra länder förfogar vi över ganska mycket boyta per person i Sverige. En lösning är därför att stimulera privatpersoner att bygga små och funktionella hyreslägenheter i sina egna bostäder. Många nya hyresrätter kan skapas i radhus och villor genom att en källare eller en vindsvåning förses med wc, dusch och pentry.
På senare tid har skattereglerna för att hyra ut privat blivit mer förmånliga. I dag får man göra skatteavdrag på 18 000 kronor om året och för 20 procent av hyresintäkterna. Men förmodligen skulle investeringsviljan kunna öka betydligt om intäkterna från uthyrning av upp till halva privatbostaden blev helt skattefria.
I Norge har privatpersoner under en längre tid fått hyra ut halva sin bostad helt skattefritt. Det har skapat tusentals små och billiga lägenheter i storstäder och på universitetsorter. Enligt det norska Kommunal- og regionaldepartementet står hyresrätter i privata bostäder för omkring 16 procent av det norska bostadsbeståndet.
Ett annat sätt som snabbt kan skapa fler bostadstillfällen för unga och studerande är genom att underlätta för så kallade modulbostäder. Till skillnad från vanliga hus tillverkas modulbostäder i fabriker. Det gör produktionskedjan mer effektiv vilket både snabbar på tillverkningen och sänker kostnaderna. Modulerna staplas på varandra och kopplas sedan till vatten, el och värme. På så vis kan byggtiden bli så kort som 10 till 12 veckor per hus.
Ett bra sätt att underlätta för fler modulbostäder är att ge dem undantag från en del av dagens byggföreskrifter som exempelvis reglerar badrummens storlek, krav på förrådsutrymmen, tillgång till solljus och förekomst av cykelrum.
Eftersom ett studentboende till sin natur är tillfälligt och besittningsrätten upphör när studierna avslutas, så är det inte lika problematiskt om bekvämlighetskraven är lite lägre. En enkel men trygg bostad till överkomligt pris är betydligt bättre för en ung student än ett osäkert svartkontrakt till ockerpris.
På lång sikt måste vi göra mycket mer för att skapa en sundare boendesituation. Dessa lösningar kan dock mildra problematiken något för en del av de 248 000 unga och studerande som saknar bostad i detta nu.