Energibolag i Sverige har under lång tid satsat på förnybar elproduktion som har stimulerats med marknadsbaserade styrmedel. Vindkraft, biokraft och småskalig vattenkraft har sedan 2003 fått stöd via elcertifikatssystemet vilket lett till en kraftig ökning av den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen.
I mitten av 1990-talet genomfördes förändringar i energiskattelagen som främst gjordes för att underlätta för enskilda lantbrukare att bygga ett eget vindkraftverk på gården. Regeländringen innebar att så kallad icke yrkesmässigt levererad el från vindkraft är skattebefriad om den används i den egna verksamheten. Men under det senaste året har Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen gjort ställningstaganden och klargjort praxis som innebär att skattefriheten även kan utnyttjas för storskalig vindkraft som byggts av kommersiella aktörer som fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag och stora företag för den el de använder i sin verksamhet.
Regeringens ambition att öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002 års nivå via elcertifikatssystemet främjar en kraftfull utbyggnad av den förnybara energin. Nu undergrävs teknikneutraliteten i elcertifikatssystemet när fler och större aktörer ges möjlighet att smita undan skatten. Så länge stödet gavs till den småskaliga bonden var det ingen stor fråga. Men eftersom det innebär en minskad kostnad på totalt 36 öre/kWh är det ett kraftfullt incitament att bygga egen vindkraft. Det snedvrider konkurrensen och missgynnar energibolagen.
Enligt Svenska Kraftnäts Perspektivplan 2025, som just varit ute på remiss, krävs satsningar på cirka 55-60 miljarder kronor i utbyggnaden av stamnätet fram till 2025. Detta främst på grund av att elen som produceras ute till havs eller på en fjälltopp ska kunna användas av oss som bor i tätorten. Samtidigt finns det förnybar och kostnadseffektiv elproduktion där människor bor och som produceras när den behövs och efterfrågas. Nämligen i de över 100 kraftvärmeverk som redan idag förser Sveriges befolkning med både el och värme. Detta oavsett väder och vind.
Genom att vindkraften i dag har en ensidig skattelättnad byggs tvärtemot syftet med elcertifikaten inte längre den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen. Elcertifikatspriserna pressas i stället ned av den dolda skattelättnaden som vare sig redovisas som skatteutgift i regeringens budgetpropositioner eller omnämnts i elcertifikatspropositionerna. Vi anser att den förnybara elen ska användas där den gör mest miljönytta och instämmer i regeringens mål att minska elanvändningen för uppvärmning.
I dag värms de flesta bostäder, kontor och affärslokaler med fjärrvärme, med låga koldioxidutsläpp. Genom att el och värme produceras samtidigt används bränslet, biobränsle, avfall och gas, mer effektivt. Det är klokt, långsiktigt och kostnadseffektivt.
Skattelättnaderna för egenproducerad el leder till ökad användning av el för uppvärmning även i städer som har fjärrvärme. När exempelvis en fastighetsägare bygger egen elproduktion och får dra av elkonsumtionsskatten blir elen så billig att det lönar sig att värma en större fastighet med värmepump. Det är varken smart, modernt eller framåtskridande.
Energibranschen kan energi. Vi kan producera förnybar el i våra biokraftvärmeverk, vindkraftverk eller vattenkraftverk mer kostnadseffektivt än om alla ska äga sin egen produktion. Vi satsar, investerar och tar ansvar för många år framåt. Vi vill vara med och lösa framtidens utmaningar på bästa sätt.
Vi uppmanar finansminister Anders Borg att ta beslut om att slopa avdragsrätten för egenproducerad vindkraftsel så att energibolagen kan konkurrera om förnybar el på lika villkor. Vi vill vara med, ta ansvar och utveckla den förnybara elen på ett kostnadseffektivt sätt. Låt oss göra det!
Ulrika Jardfelt
vd Svensk Fjärrvärme
UNT 20/12 2012