Regeringen visar ett allmänt ointresse inför att inkludera människor i byggandet av framtidens Sverige. Förslag om sänkt rösträttsålder motarbetas med emfas, elevernas inflytande i skolorna minskar och lokala försök med medborgardialoger stryps. Vi menar att demokrati och inflytande är minst lika viktigt för att få människor att känna delaktighet och engagemang i samhället. 2000-talets Sverige kan inte bara få definieras av män födda under mitten av 1900-talet.
Jan Björklund har effektivt angripit elevinflytandet i skolan genom att förbjuda möjligheten för skolor och kommuner att ha lokala skolstyrelser med elevmajoritet. Det är anmärkningsvärt att Sveriges utbildningsminister valt att lagstifta bort ett konkret verktyg för elever att visa att de kan ta ansvar för sin utbildning och bidra till samhället. Som om han tycker att det i sig är dåligt att unga får mer inflytande över sin vardag. Vi tycker att det i stället ska vara upp till de enskilda skolorna och kommunerna att bestämma hur de själva vill arbeta för att öka elevinflytandet och ungas engagemang i sin egen utbildning. Besluten borde tas nära klassrummen där de verkliga experterna finns: elever och lärare.
Unga människors inflytande måste öka även inom en rad andra områden. I dag är betyg i skolan det enda myndighetsbeslutet som inte kan överklagas. Äldre medborgare skulle aldrig finna sig i att deras framtida liv ska påverkas av myndighetsbeslut de inte kan överklaga och få prövade. Att likställa denna myndighetsutövning med all annan är därför både en principiell fråga och ett sätt att engagera elever i sin egen utbildning.
Ett annat sätt att öka ungas engagemang i samhället är genom medborgardialoger, direkt inriktade mot unga. Till exempel skulle kommunernas utställningar av detaljplaner kunna ske även på skolor i de områden som berörs. Att låta fokusgrupper av unga bidra i utformandet av biblioteksplaner och andra liknande kommunala angelägenheter är andra exempel. Unga är, och måste ses som, kompetenta och erfarna medborgare precis som andra, och därför aktivt bjudas in och delta i politiska processer.
Vi vet att den här utvecklingen går att vända. På fler håll i världen pågår förnyelse och breddning av demokratin så att unga inkluderas. Nyligen blev Argentina det fjärde landet i Sydamerika att införa rösträtt för 16-åringar. Men i Sverige är det bara Miljöpartiet som vill gå före, och man har bland annat föreslagit att Stockholm stad ska ansöka om att bli försökskommun för sänkt rösträttsålder inför valet 2014.
Det kortsiktiga priset för att utestänga ungdomar är att värdefull kunskap går förlorad och färre känner sig delaktiga och värda att tas på allvar. Den långsiktiga förlusten är att de som utestängs aldrig börjar engagera sig. Unga måste ses som viktiga aktörer som behövs för att forma även dagens samhälle – på alla nivåer. Vi är övertygade om att demokratin i Sverige inte bara kan, utan måste utökas eftersom samhället blir bättre när fler deltar. Unga vill påverka. Ge dem då också den möjligheten.
Lorentz Tovatt
Magda Rasmusson
Niclas Persson
Anders Lindell
Grön Ungdom
UNT 31/1 2013