Utbildning för hållbar utveckling, UHU, är den kraft som kan förbättra människors livsvillkor och öka förståelsen nationer emellan. Men det förutsätter att politiska ledare har vilja och förmåga att förändra de egna utbildningssystemen, så att de ger relevanta kunskaper bortom snäva nationella intressen.
Utbildningen måste i stället genomsyras av de värderingar och rättigheter, som utvecklats inom FN-systemet och med hållbar utveckling som ledstjärna. Det är också detta som världssamfundets ledare enats om vid flera toppmöten: I Rio de Janeiro 1992, i Johannesburg 2002 och i Rio de Janeiro 2012.
Inom några decennier kommer jordens befolkning att öka med ytterligare ett par miljarder. Mänskligheten har kort tid på sig för den omställning till hållbara livsstilar, som är ett måste om våra barn och barnbarn ska få möjlighet att leva ett anständigt liv inom de gränser som vår planet sätter.
I år avslutas FN:s-årtionde, 2005–2014, för utbildning för hållbar utveckling. Stora framsteg har gjorts, men mycket återstår att göra, både i Sverige och internationellt
Med tanke på de enorma utmaningar vi står inför är det mycket förvånande med det svaga stöd över hela det partipolitiska fältet som i dag finns för utbildning för hållbar utveckling.
Våra erfarenheter säger oss att när utbildning för hållbar utveckling tas på allvar av rektorer och lärare höjs även kvaliteten i skolarbetet. Det är inte överraskande. När utbildningen direkt berör elevernas liv, när de tillsammans får diskutera och synliggöra verkliga problem, när de får möjlighet att använda olika kunskapskällor, när de får möjlighet att diskutera angelägna frågor med företrädare för kommunen och dess näringsliv och se hur ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor hänger ihop, och aktivt pröva olika lösningar då utvecklas deras kreativitet och deras strävan också efter fördjupade ämneskunskaper.
I november kommer Unesco att arrangera en internationell konferens i Nagoya, Japan för att summera det gångna FN-årtiondet för utbildning för hållbar utveckling.
Samtidigt kommer FN-årtiondets efterföljare, Global Action Programme för utbildning för hållbar utveckling, att inledas.
Ett syfte är att de kommande åren stärka utbildningens roll inom arbetet för FN:s hållbarhetsmål.
Vi bjuder nu in företrädare för de politiska partierna till en konferens i Stockholm den 27 augusti för att diskutera vilka åtaganden Sverige skulle kunna vara berett att göra nationellt och internationellt för att stärka utbildningens roll i världssamfundets hållbarhetsarbete. Inför denna konferens har ett antal rekommendationer tagits fram.
Rekommendationerna kan sammanfattas i nio punkter:
1. Regeringen bör inleda ett arbete att utveckla en nationell handlingsplan för UHU grundad på forskning och erfarenhet, med tydliga mål samt medel för att utvärdera verksamheten samt bevilja resurser och utforma regler för en nationell samordning för dess genomförande.
2. Regeringen bör verka för att hållbar utveckling införs i Skollagen såsom tidigare gjorts i Högskolelagen 2006.
3. Regeringen bör uppdra till Skolinspektionen och Universitetskanslersämbetet att granska hur UHU genomförs inom skolväsendet och högskolorna.
4. Regeringen och forskningsråd bör anslå medel till forskning för att stärka kunskapsbasen för UHU.
5. Kommunernas politiker med ansvar för skolans utveckling bör främja UHU bland annat som ett led i kvalitetsarbetet.
6. Lärarutbildningsinstitutioner bör verka för att utbildning för hållbar utveckling blir en viktig och integrerad del av lärarutbildning i dess olika former.
7. Högskolan, frivilligorganisationer av olika slag, till exempel fackliga organisationer, studieförbund och näringslivsorganisationer bör erbjuda ledarskapsutbildning som genomsyras av perspektivet hållbar utveckling.
8. Alla aktörer inom samhälle och näringsliv bör säkra att ungdomar erkänns som viktiga förändringsagenter för framtiden och medskapare i utvecklingsarbete.
9. Regeringen bör uppdra åt Sida att stärka sitt internationella och nationella arbete för utbildning för hållbar utveckling.
Unescos världskonferens kan bli ett viktigt avstamp för ett intensifierat arbete för att främja utbildning för hållbar utveckling.
Sverige har här en unik möjlighet att ta en av tätpositionerna i arbetet att förändra utbildningssystemen runt om i världen så att utbildningen ger våra barn, ungdomar och vuxna nödvändiga kunskaper och erfarenheter för att skapa ett hållbart samhälle.
Leif Östman , ledamot av Svenska Unescorådet, professor vid Uppsala universitet
Carl Lindberg, rådgivare till Svenska Unescorådet
Gunilla Elsässer, enhetschef, Världsnaturfonden (WWF)
Frans Lenglet, föreståndare, SWEDESD, Uppsala universitet
David Kronlid, vetenskaplig ledare, SWEDESD, Uppsala universitet