Intresset för hemlösheten brukar öka i takt med att utomhustemperaturen sjunker. De senaste åren har vid den här tiden på året en rad olika förslag presenterats i den politiska debatten i Uppsala. Allt ifrån baracker till den lösning som det fattades beslut om i vintras: extraplatser på trestegsboendet i Librobäck under de kallaste vintermånaderna. Lösningarna har en avgörande sak gemensamt – de är tillfälliga och berör inte grunden till hemlösheten. Det innebär att samma problem kommer att återkomma även denna vinter och nästa.
Ingen kan säga exakt hur många hemlösa det finns i Uppsala. Flera olika myndigheter sammanställer statistik inom respektive område. I Uppsala redovisar individ- och familjeomsorgen cirka 300 hemlösa. Natthärberget Sagahemmet har kontakt med ett sjuttiotal personer, men gruppen varierar och det är svårt att säga något om hur mörkertalet ser ut. Socialstyrelsen använder en bred definition av hemlöshet som omfattar personer som sover ute eller på härbärge men också dem som bor under osäkra förhållanden som inte kan jämställas med eget boende.
Den hemlöshetspolitik som utformades under 1990-talet bygger ofta på akutlösningar och försöksprojekt. Bristen på bostäder på den reguljära bostadsmarknaden har lett till att en sekundär bostadsmarknad med träningslägenheter har vuxit fram via de sociala myndigheterna. Från svensk social- och boendeforskning poängteras i dag allt mer att det finns anledning studera de bostadgarantisystem som gett lovande resultat i andra länder för att bryta trenden med en expanderande sekundär bostadsmarknad.
Metoden Bostad först går ut på att först tillgodose den grundläggande rätten till egen bostad. Det i sin tur möjliggör att andra åtgärder lyckas. Grunden i den svenska välfärdsmodellen är att människor behöver få grundläggande behov tillfredsställda – en bostad att trivas i, en trygg försörjning och meningsfull sysselsättning. I sin kunskapsöversyn ”En fast punkt. Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer” skriver Socialstyrelsen (2010) att en stabil och permanent bostad, kompletterad med ett individuellt behovsanpassat stöd, är det bästa sättet att även på lång sikt motverka hemlöshet.
Housing first har testats med goda resultat i delar av USA, Tyskland, Norge och Finland. I New York som brottas med mycket hög bostadsbrist, har nära 90 procent av de hemlösa som ingick i något av Housing first-programmen lyckats behålla sina bostäder vid en femårsuppföljning. Av dem som ingått i vårdkedjemodeller var det endast 47 procent som hade lyckats nå en egen bostad.
En viktig ambition i de projekt av Housing first som prövats internationellt är att ingjuta framtidstro och skapa en lättillgänglig socialtjänst. En del hemlösa kan själva uppfylla mål om försörjning och sysselsättning om de får ett eget bostadskontrakt. Andra behöver erbjudas fler insatser – skuldsanering, behandlingsinsatser och personliga ombud.
Ett antal svenska kommuner har inlett försöksverksamheter för att arbeta utifrån Bostad först. I dagarna presenterades den första utvärderingen från Stockholm stads treåriga pilotprojekt med Bostad först. När Stockholm stad nu kan utvärdera den första delen av sitt projekt är det med slutsatsen att utöka antalet lägenheter med det dubbla. Syftet med pilotprojektet är att utveckla metoder och arbetssätt för ett intensivt, långsiktigt och individuellt utformat stöd i boendet, med målet att skapa ett långsiktigt boende och möjliggöra kvarboende.
Miljöpartiet menar att Uppsala kommuns måste ta ett helhetsgrepp på hemlösheten. Social- och bostadspolitiken måste utgå från aktuella och vetenskapligt beprövade metoder. Vi lägger därför i dag en motion till kommunfullmäktige om att Uppsala kommun ska inrätta en pilotverksamhet med Bostad först som modell. Härbärgen och baracker löser möjligen det akuta behovet av tak över huvudet. Men för att långsiktigt arbeta med att bryta hemlösheten krävs andra lösningar.
Malena Ranch
2:e vice ordf (MP) nämnden för vuxna med funktionshinder
UNT 17/10 2011