En av regeringens stora frågor inom högskolepolitiken handlar om autonomi. Högskolesektorn behöver mer frihet och regeringen har föreslagit att högskolor ska ombildas till stiftelser för att nå dit.
Efter mycket kritik från sektorn har regeringen bestämt att frågan behöver utredas mer, vilket Uppsala studentkår är positiv till. Det liggande förslaget är nämligen inte den form av autonomi vi vill ha eller behöver.
Sverige skiljer ut sig internationellt med majoriteten av sina lärosäten som statliga myndigheter. Tekniskt sätt lyder lärosätena under regeringens vilja. Politikerna styr lärosätena genom att de sitter på den finansiella makten och avgör hur mycket pengar som ska gå till olika former av utbildning och när det ska förändras. Dessutom är lärosätenas verksamhet hårt styrda av lagar och förordningar som riksdagen beslutar om. Vissa av dessa, som högskolelagen, är skräddarsydda just för högre utbildning medan andra mer generella förordningar för statliga myndigheter passar sämre för högskolesektorn.
Högskolesektorn skiljer ut sig från övriga myndigheter i och med att de behöver drivas framåt av beslut fattade på vetenskapliga grunder snarare än politiska. Experterna inom respektive områden bör ges förtroende att följa de vägar som forskningen och utbildningen leder in på. Det här är i linje med tanken om att resultaten av forskning och utbildning ska vara samhället till gagn genom att nya upptäckter sprids och skapar framtidens industrier och sysselsättningar.
Vetenskapen kan dock inte med säkerhet förutspå vad dessa kommer att vara, utan behöver en frihet, en autonomi, för att utan förutfattade slutsatser söka sig mot nya insikter.
Politiken ska givetvis sätta övergripande ramverk för en autonom högskolesektor och exempelvis bestämma hur den ska prioriteras i landets budget. På samma sätt ska den kunna identifiera och satsa på prioriterade områden som minoritetsspråk eller specificerad medicinsk forskning.
Vad vi vill se mindre av är den form av politisk klåfingrighet som ger sig in i detaljerade ställningstagande om forskningens och utbildningens innehåll. I senaste budgetpropositionen ingick exempelvis en satsning på lärarutbildningar inriktade mot en särskild sorts pedagogik.
I stället för att prioritera en fråga prioriteras ett svar och det i sig begränsar lärosätenas frihet.
Nu har alltså utbildningsdepartementet skickat ut ett förslag kallat Högskolestiftelser – en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49). Det handlar om att möjliggöra för de statliga lärosätena att ombildas från myndigheter till det nya konceptet högskolestiftelser. I förslaget behandlas en ny administrativ frihet som kan ses som en lösning på ett behov som i sig inte problematiseras.
Förslaget behandlar hinder för lärosätenas autonomi som exempelvis möjligheter till internationella samarbeten och att ingå avtal.
Bristen på långsiktighet i finansieringen är dock ett problem som inte behandlas. Finansiering av högre utbildning kan förändras i varje budgetproposition, och en del av medlen bygger på variabler som är svåra att förutspå.
Sammantaget minskar det lärosätenas möjlighet att självständigt planera utbildning och forskning. Vi önskar en autonomi som garanterar långsiktighet i utbildningsplaneringen, i stället för en som böjer sig efter nycker hos skiftande politiska majoriteter.
Akademins behov av frihet är inget som kan redas ut utan djupare diskussion. Liggande förslag innebär en förhastad slutsats som snarare framstår som en politisk poäng än ett seriöst bemötande av akademins särskilda behov.
Den långa argumentation som regeringen fört om autonomi i högre utbildning föll till sist platt. Det landade i ett förslag om administrativ frihet, samtidigt som det undvek de stora frågorna om politikens nyckfulla inverkan på högskolornas verksamhet och den ekonomiska styrningen av densamma.
Kommer den förlängda utredningstiden att behandla dessa frågor? Det återstår att se. Nuvarande förslag är tekniskt. Motivet är ideologiskt. Resultatet är oansvarigt.
Fredrik Pettersson
ordförande Uppsala studentkår
Alexandra Abde
vice ordförande Uppsala studentkår
UNT 25/10 2013