Östhammars grundskola ska spara 5 miljoner kronor. Detta i ett läge när Skolinspektionen just rapporterat allvarliga brister i kommunens grundskolor. Anmärkningsvärt många elever når inte målen i samtliga ämnen. Inspektionen påpekar därtill att antalet behöriga till gymnasiet är betydligt under riksgenomsnittet samt att elever inte får det stöd de har rätt till. Ny skollag och ett antal nya skolreformer träder i kraft till hösten som ytterligare ökar arbetsbelastningen
Kommunens politiker försvara krympande budget med att elevkullarna blir mindre. Dock, under en rad år har svångremspolitiken varit legio inom skolan.
Östhammars kommun hör till de kommuner som ligger i bottenskiktet vad gäller utgifter per elev i grundskolan. Kostnaderna för undervisning, läromedel, bibliotek och elevvård är klart under riksgenomssnittet och har så varit till helt nyligen också vad gäller lärartätheten. Många elever kommer från studieovana hem och behöver extrastöd.
Lärarnas Riksförbund har i samband med tidigare besparingar varnat för de negativa effekter som nu bekräftas i Skolinspektionens rapporter. Eleverna får betala priset och för samhället blir det i slutändan en förlust. Kommunpolitikernas fokus förefaller snarare ligga på att nå överskottsmålen, förra året blev det 8 miljoner kronor plus, än att utveckla verksamheten
Årets budget rymmer inte ens det ynka löneavtal på 1,5 procent som Kommunförbundet slöt med lärarfacken, utan avtalad lön får betalas med besparingar i verksamheten. Det hela känns som en extra spark i baken när beslutande politiker samtidigt ger sig själva 13 procent i höjd arvodering. Är det med sådana signaler man ska uppmuntra skolpersonalen till ytterligare ansträngningar i den rådande situationen?
Nästa år skrivs budget bara upp med 1,5 procent. Det innebär i praktiken en lönesänkningspolicy, såvida inte nästa löneavtal också till del ska betalas med besparingar i verksamheten och personalminskning. Inom tio år går 40 procent av lärarkåren i pension. Kommunen står inför stora rekryteringsbehov. Är det med ovanstående lönepolitik kommunen ska locka behöriga lärare?
Besparingarna innebär en omflyttningskarusell av lärare och splittrade tjänster som slår sönder den kontinuitet som är så viktig för det pedagogiska arbetet och elevernas lärande .
Mycket tid och kraft läggs på omorganisering av skolverksamheten och olika projekt, ett arbete byggd på lösan sand när de ekonomiska villkoren ständigt förändras. Hur tänker politikerna utifrån detta klara skolans behov?
Kommunens egen skolplan anger som kvalitetsmål att alla elever i grundskolan ska ha godkänt i engelska, matematik och svenska 2012. Vidare framhålls att Östhammar ska tillhöra de 100 bästa kommunerna i riket vad gäller kunskapsresultat. Andra löften har handlat om att förstärka elevhälsovården och fler resurspedagoger i skolan. Utfästelser som får vika inför hotet om rött bokslut.
Lärarnas arbetssituation har undergått stora förändringar de senaste tio–femton åren. Från att huvudsakligen varit koncentrerad till att förbereda och leverera god undervisning samt delge grundläggande fostran har administration och dokumentation tagit allt större utrymme av arbetstiden. I grundskolan används ett databaserat informationsprogram kallad PODB. Exempel visar att det innebär upp till 20 000 överväganden per termin att hantera för den enskilde läraren.
Dokumentationskraven ökar ytterligare med de nya skolreformerna som medför ett mer differentierat betygssystem, skriftliga omdömen och fler nationella prov, vilket också omfattar lägre årskurser.
Beräkningar visar att dessa tillkommande uppgifter ökar lärarnas arbetstid med upp till en månad – när inga andra arbetsuppgifter tas bort.
De sociala förpliktelserna är också mer komplexa och krävande bland annat genom diskrimineringslagens tillkomst. Lägg till detta att undervisningsskyldigheten sedan avregleringen har ökat i grundskolans högre stadier. Tiden läraren kan ägna den enskilde elevens undervisning krymper stadigt. Bland de åtgärder som förslås för att nå kunskapsmålen är en ökad individualisering av undervisningen och satsningar på fortbildning.
Det aviserade sparbetinget innebär ju att lärartätheten sjunker och de satsningar som utlovats vad gäller specialpedagoger och elevvårdspersonal uteblir.
Övertalighet innebär att fungerande arbetslag slås sönder. Varför räknas inte kostnaden för denna förlorade kompetens och kvalitet också i ett större ekonomiskt perspektiv?
Fortbildningsbehoven är stora vad gäller behörighet i undervisande ämne och förändrad läroplan ställer nya krav vad gäller kunskap och pedagogik.
För närvarande anser sig kommunen enbart ha råd med att erbjuda 50 procent av den tilldelade kvoten utbildningsplatser. Fortbildningar som lärarna själva till del måste bekosta genom inkomstbortfall och minskade pensionspremier.
Vi frågar oss, varifrån tiden ska tas som möjliggör för lärarna att beakta elevernas behov av stöd? Många går på knäna som läget är redan nu. Men tydligen väger alla dessa kvalitetsförluster och de verkningar de får för eleverna lätt mot det faktum att grundskolan överskrider sin budget med 5 miljoner kronor – 2,5 procent av ram!
Det är nu dags för statsmakterna att ta det fulla ansvaret för skolan, såväl ekonomiskt som politiskt. Skolinspektionen fungerar i realiteten som en potemkinkuliss. En likvärdig skola kan inte uppnås med kommunen som huvudansvarig. Det har, drygt 20 år efter kommunaliseringen, utvecklingen i Östhammars kommun bekräftat, likväl som i landet i övrigt.
Skolans väl måste gå före en budget i balans. Riv upp besparingsbeslutet!
Hans Johansson
kommunombud Lärarnas Riksförbund Östhammar
UNT 24/5 2011