Det är dags för en kraftsamling för att alla som utsatts för brott ska få det stöd de har rätt till. Brottsofferstöd får inte ses som en betungande kostnad utan som en investering för framtiden.
Som företrädare för Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, med landets runt 100 lokala brottsofferjourer sätter vi stort värde på att ett enigt justitieutskott med kraft satt ner foten och slagit fast att myndigheterna inom rättsväsendet måste göra mer för att brottsoffer ska få ett bättre bemötande och stöd. Utskottet har föreslagit att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vad myndigheterna gör.
Justitieutskottet är uppenbarligen inte nöjt med regeringen. Regeringen har varit för vag i sin beskrivning om hur skyddet för och stödet till brottsoffren kan utvecklas och hur de ideella organisationernas verksamhet kan förstärkas. De som har utsatts för brott är värda mer omtanke och ett – allmänt sett – betydligt bättre bemötande.
I ett pressmeddelande skriver utskottet att regeringen i budgetpropositionen berättar att ”ett visst arbete pågår”, men utskottet menar att mer behöver göras för att förbättra bemötandet av brottsoffer. Brottsofferjourer, kvinnojourer och andra ideella föreningar och organisationer som arbetar med att stödja brottsutsatta gör ett ovärderligt arbete, anser utskottet. Möjligheterna att arbeta med brottsofferfrågorna bör stärkas ytterligare.
Det är mot bakgrund av detta som utskottet föreslagit riksdagen att aktivera regeringen. En debatt ska äga rum i riksdagen i morgon, 17 december, med beslut dagen därpå. Strålande initiativ av justitieutskottet på alla brottsoffers vägnar!
Vår förhoppning är att debatten ska leda till att staten kommer till bättre insikt om att det värdefulla ideella arbete som utförs bland annat av brottsoffer- och kvinnojourerna måste ges betydligt bättre resurser att klara av sina uppgifter. Enbart uppskattande ord räcker inte. Ett väl utfört ideellt arbete med stöd åt många brottsoffer kräver nämligen stöttning både nationellt och lokalt. Beroende på i vilka kommuner jourerna verkar har de olika förutsättningar att ge brottsoffer medmänskligt stöd, hjälp och råd.
Vi ser också med oro på att de medel som kommer in till Brottsofferfonden har minskat. Medlen finansierar BOJ:s arbete med att stärka brottsofferstödet på ett nationellt plan och ska även bekosta vittnesstödverksamheten, som BOJ driver vid de flesta av landets tingsrätter.
Vittnen är en grupp som ofta glöms bort trots att de har behov av information och också kan behöva ett direkt stöd i en utsatt situation. Trygga vittnen är en av de viktigaste förutsättningarna för fullgod rättssäkerhet.
Brottsofferjourerna erbjuder stöd till alla brottsutsatta, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet eller funktionsförmåga och oavsett vilket brott det gäller. Vi möter en bred grupp av olika individer, varje år mer än 80 000 brottsoffer, vittnen och anhöriga, som har olika behov beroende på i vilken livssituation de befinner sig.
Satsningen på brottsofferstöd och brottsförebyggande arbete måste ses som en i högsta grad samhällsnyttig investering som ger stat och kommuner mer i utbyte än satsade bidrag.
Brottsligheten kostar samhället stora summor varje år. De summor som läggs på brottsofferstöd är små. Det är dags för en kraftsamling för att alla som utsatts för brott ska få det stöd de har rätt till. Brottsofferstöd får inte ses som en betungande kostnad utan som en investering för framtiden.
Vi hoppas att alla riksdagsledamöter ansluter sig till justitieutskottets positiva linje och låter regeringen få veta att det inte räcker med vaga besked när det gäller stödet till brottsoffer.
Sven-Erik Alhem
förbundsordförande
Eva Larsson
generalsekreterare
Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ
UNT 16/12 2012