Bygg ut elevhälsan för bättre samarbete

Vi måste ha ett utökat samarbete mellan kommun och landsting för att kunna ge rätt stöd och hjälp till barn- och ungdomar. Svaret är en utbyggd elevhälsa, skriver Pia Zetterberg, Linda Eskilsson och Rickard Malmström, alla från MP.

Rickard Malmström och Linda Eskilsson är två av artikelförfattarna.

Rickard Malmström och Linda Eskilsson är två av artikelförfattarna.

Foto: Dan Pettersson

Uppsala2013-09-27 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt fler barn och ungdomar känner av en stor stress och nedstämdhet. En negativ trend som inte verkar vilja vända. Resultaten från undersökningen Liv och Hälsa Ung oroar. Hur ska vi kunna vända detta och se till att allt fler mår bra? Vi är övertygade om att nyckeln är en väl utbyggd och kompetent elevhälsovård på våra skolor.

I och med den nya skollagen, som började gälla 2011, stärktes kraven på elevhälsovården i skolan. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det nu finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.

Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Detta gäller för alla skolhuvudmän, såväl kommunala som fristående. Vad innebär då detta i praktiken?

Det finns en osäkerhet och en diskussion inom skolväsendet hur skollagens krav ska tolkas. Hur många elever kan en skolsköterska, skolläkare eller en psykolog ansvara för? Frågar man Psykologförbundet så anser de att 500 elever per heltidstjänst är rimligt. I Uppsala kommun går det cirka 1000 elever per heltidsarbetande psykolog. Flera av skolorna saknar helt kuratorer.

Uppsala kommun, liksom många andra kommuner, lever inte upp till skollagens krav.

En god elevhälsovård ska vara en rättighet för alla elever. Skolhuvudmannen måste se till att svara upp mot de behov som finns lokalt på varje skola. I våra skolor finns både viljan och kompetensen att förebygga psykisk ohälsa. Elevhälsopersonalens tid räcker dock inte för att jobba med de stora behov man ser.

Landstinget spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa. Det är den som är ansvarig för att tillhandahålla den så kallad första linjens psykiatri. Första linjens psykiatri avser de ”mindre allvarliga fallen”, det vill säga insatser och behandling som inte kräver specialistkompetens. Det kan handla om till exempel sorgbearbetning, sömnsvårigheter, enklare depressioner och ångesttillstånd. Det är landstingen själva som bestämmer vilka instanser inom landstingets regi som ska ansvara för den första linjen. Det kan vara BUP, ungdomsmottagningar eller vårdcentralerna.

Barn skickas runt mellan olika instanser för att gränsdragningen mellan vad som är kommunens ansvar och vad som är landstingets ansvar är inte tydlig. Skolan skickar barnen till BUP, men när de kommer dit så är de inte tillräckligt dåliga och skickas därför vidare till en vårdcentral. Väl där är det inte ovanligt att barnet sedan skickas tillbaka till skolan, och man är tillbaka på ruta ett.

Vi måste ha ett utökat samarbete mellan kommunen och landstinget för att kunna ge rätt stöd och hjälp till barn- och ungdomar. Tidiga insatser är viktiga när det gäller psykisk ohälsa hos barn. Tidiga tecken är en hög riskfaktor för mer allvarliga psykiska sjukdomar bara några år senare i livet. Både socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framhåller vikten av att de två huvudmännen, kommunen och landstinget, samverkar bättre.

Vi måste våga hitta nya lösningar för samarbete. En utbyggd elevhälsa är nyckeln. En elevhälsa där kommun och landsting samarbetar för barnens bästa. Uppsala kommun måste ta sitt ansvar och se till att leva upp till skollagens krav. Men vi vill gå steget längre och integrera landstinget och första linjens psykiatri in i elevhälsan. Genom detta samarbete avlastar man landstingets psykiatrivård och insatser från socialtjänsten samtidigt som barnen kan få den hjälp de behöver på plats i skolan.

Närvårdsavtalet mellan Uppsala läns landsting och Östhammars kommun vad gäller geriatriken i Östhammar är ett lyckat exempel på vad denna typ av samarbeten kan åstadkomma för patienternas bästa. I avtalet finns en ambition att också gå vidare inom bland annat psykiatriområdet. Något länets största kommun tillsammans med landstinget borde lära sig av och vidareutveckla. När kommun och landsting tar gemensamma tag kan vi få reella resultat och minska risken för att barn ramlar mellan stolarna.

Pia Zetterberg
hälso- och sjukvårdsstyrelsen och landstingsrådskandidat (MP)
Linda Eskilsson
gruppledare Östhammar och kommunalrådskandidat (MP) Uppsala
Rickard Malmström
kommunstyrelsen Uppsala och kommunalrådskandidat (MP) Uppsala
UNT 27/9 2013

Läs mer om