Centern vill ha gräddfil i vården

I ett debattinlägg om välfärdens framtida finansiering ondgör sig Centerpartiets kandidat Mattias Johansson över de rödgröna förslagen om ändringar i vården. Inte med ett ord nämnder han behovet av att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande, något som vi tycker ska prioriteras. Det skriver miljöpartisterna Gunvor G Ericson, Johan Edstaf och Maria Gardfjell.

Gunvor G Ericson, riksdagsledamot (MP)

Gunvor G Ericson, riksdagsledamot (MP)

Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Uppsala2010-07-20 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi i Miljöpartiet anser att det behövs en verklig mångfald i vården utifrån patientens val och att vården ska vara offentligt finansierad så att alla människor kan ha råd att ta del av den.

Att införa fri etableringsrätt som alliansregeringen gjort och ge ökade möjligheter för vårdföretag att sälja privata tjänster till patienter som har privatförsäkring öppnar för gräddfiler i vården där inte längre alla människor behandlas lika.

Problemet med finansieringen av välfärdstjänster är inte att det saknas resurser i vårt samhälle. Det handlar om människors möjligheter till arbete och på vilket sätt resurser fördelas till välfärden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har beräknat finansieringsbehovet för offentliga välfärdstjänster de närmaste 25 åren. Fram till år 2035 skulle det enligt dessa beräkningar uppstå ett gap på 200 miljarder kronor mellan intäkter och utgifter. 200 miljarder kronor kan tyckas vara en hisnande summa. Men, betänk att den borgerliga regeringen under bara de tre senaste åren har sänkt skatterna med närmare 100 miljarder kronor, vilket främst gynnat de med stora inkomster och förmögenheter. Samtidigt har arbetslösheten ökat med mer än 100 000 personer sedan regeringen tillträdde. Arbetslösheten och den ökande ojämlikheten undergräver den gemensamma ekonomin och möjligheten att finansiera välfärden både på kort och på lång sikt.

Samtidigt som regeringen har sänkt skatterna har de steg för steg genom medvetna politiska beslut öppnat för en ”välfärd light” som bygger på marknadslösningar där privata pengar går före behov.

De har ändrat lagstiftningen på följande områden:

- privatbetalande patienter kan köpa sig förtur inom den offentligt finansierade sjukvården utan att det finns medicinska skäl till det

- privata utförare inom vården, liksom inom äldre- och handikappomsorgen, kan sälja extra tjänster inom ramen för den offentligt finansierade vården och omsorgen. Det öppnar för en tudelning av vården och omsorgen som leder till att det blir plånboken och inte behoven som styr och

- vårdföretagen kan etablera sig där det är mest lönsamt, inte där behoven finns. Utbudet av vård blir mindre i mer kostnadskrävande områden.

Miljöpartiet anser att samhället bättre ska främja hälsa och arbeta förebyggande för att förhindra sjukdom och hjälpbehov i framtiden. Då är lösningen inte utökade privata försäkringar och gräddfiler.

Trots att hälsan generellt har förbättrats i Sverige, har de socioekonomiska skillnaderna i hälsa ökat. Dödligheten i sjukdomar som skulle kunna förhindras genom vårdens eller folkhälsopolitiska insatser är mer än fyra gånger så hög bland lågutbildade män som bland högutbildade kvinnor. Vi rödgröna är överens om att tillsätta en folkhälsokommission med uppgift att förbättra folkhälsan och minska hälsoskillnaderna och på det sättet skapa en mer effektiv användning av resurserna så att resurserna de facto räcker till mer sjukvård, omsorg och hälsoförebyggande arbete.

Gunvor G Ericson
riksdagsledamot och folkhälsopolitisk talesperson (MP)
Johan Edstav
landstingsråd (MP)
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
UNT 20/7 2010

Läs mer om