Den globala konkurrensen om forskningsresurser och högkvalificerade jobb blir alltmer intensiv. Många ledande forskningsnationer och nya tillväxtekonomier väljer därför att satsa på nätet som ett strategiskt verktyg för att öka tillgänglighet, samverkan och kvalitet inom högre utbildning:
- De amerikanska universiteten Harvard och MIT presenterade nyligen sin nya satsning Edx. Edx innebär ett stort steg framåt och omfattar specialutvecklade funktioner för studentsamverkan, interaktiva övningsuppgifter och laborationer.
- Stanforduniversitetet arrangerade 2011 en nätkurs i artificiell intelligens som lockade 160 000 studenter i mer än 190 länder.
- Indira Gandhi National Open University är med sina 3,5 miljoner nätstudenter världens största lärosäte.
Även i Sverige väljer allt fler högskolestudenter nätutbildningar. Andelen svenska studenter som läser på nätet ökade från 17 procent höstterminen 2005 till 24 procent höstterminen 2011. Fler än 86 000 studenter valde att studera hela eller delar av sin utbildning på nätet under höstterminen 2011.
Detta leder till breddad rekrytering till universitet och högskolor, eftersom nätstudier inte kräver fysisk närvaro.
Dessvärre utnyttjar svenska lärosäten i dag inte nätets möjligheter tillräckligt strategiskt jämfört med till exempel internetbanker, nätbokhandlar och Skatteverket med sin webbportal. Vid campusutbildningar går det i många fall inte att följa undervisningen, ladda ner kursmaterial eller ens komma i kontakt med sina lärare via nätet.
Om den högre utbildningen inte utvecklas och blir bättre på att använda nätet och modern teknik riskerar universitet och högskolor att bli ”kunskapsfort” – medeltida konstruktioner där kunskapen hålls inlåst – som inte fullt ut utnyttjar den akademiska nätverksmiljö som växer fram internationellt. Det riskerar i sin tur såväl att försvåra rekryteringen av studenter och lärare som att försvaga svensk konkurrenskraft.
Ett viktigt första steg för att höja högskolans kvalitet och tillgänglighet på nätet är att utveckla en ny certifiering – Uppkopplat lärosäte – för de universitet och högskolor som uppfyller fastställda kvalitetskriterier.
Liknande certifieringssystem används redan i USA och skulle kunna överföras till svenska förhållanden. Den amerikanska organisationen Sloan Consortium betygsätter exempelvis sina över 250 medlemsuniversitet efter 70 kriterier på nio områden. Sverige skulle, för att snabbt komma i gång med arbetet, kunna överföra dessa kriterier till svenska förhållanden.
Enligt vår uppfattning bör följande områden bedömas inom ramen för den nya certifieringen:
1. Ledningsstöd – lärosätet har styrdokument som tydliggör det nätbaserade lärandets strategiska betydelse och bruk.
2. Teknisk infrastruktur och support – lärosätets tekniska system är säkra och lärosätet har en fungerande support.
3. Kursens genomförande – lärosätet tillhandahåller tydlig kursinformation på nätet och det finns ett brett urval av läromedier, liksom lämpligt informationssökningsstöd.
4. Undervisning och lärande – lärosätet tillhandahåller lämpliga samarbetsforum och verktyg på nätet samt uppmuntrar till användande av dessa.
5. Lärarstöd – lärarna har utbildats i att utveckla kurser för nätstudier samt har tillgång till fortbildning, erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning.
6. Studentstöd – studenterna får tydlig information om utbildningen samt undervisning i att använda tillgänglig teknik. Lärare och support finns tillgängliga på nätet för studentstöd.
7. Studentinflytande – lärosätet har i den nätbaserade undervisningen väl integrerade metoder för studentinflytande och utvärdering av kurserna.
Regeringen måste visa handlingskraft i denna viktiga fråga för att främja den svenska högskolans utveckling. Att passivt betrakta hur allt fler länder väljer att utveckla nätets roll i den högre utbildningen riskerar att allvarligt hämma Sveriges konkurrenskraft.
Erik Arroy
ordförande SFS
Erik Pedersen
vice ordförande SFS
Marita Hilliges
rektor Högskolan Dalarna
Erika Sandström
rektor Högskolan på Gotland
Anders Söderholm
rektor Mittuniversitetet
UNT 4/1 2013