Öhmans inlägg i UNT 9/2 2007 har udden riktad mot språkvetenskapliga fakulteten. Han minns från sin tidiga tid vid universitetet språkvetenskapen som "ett humanismens flaggskepp från Lorenzo Vallas och Erasmus pionjärinsatser på 1400- och 1500-talet", hur nu det ska tolkas. Såvitt bekant, krävde Valla en återgång till det klassiska latinet och bidrog därmed till latinets försvinnande som levande kulturspråk.
Språkvetare värda att lyfta fram är enligt Öhman egyptologen Jean Francois Champollion, sinologen Bernhard Karlgren och semitisten H S Nyberg. De är alla mycket framstående och väl värda uppmärksamhet, men skulle det ske nu finge det lov att bli postumt. Öhman skriver vidare: "I dag 2007 [...] är fakultetsledningens vackra tal om språkvetenskapens förankring i humanismen nog mest en självförgyllningsgest. I vart fall har nämnda ledning mig veterligt knappast visat några egentliga prov på humanistiska insikter."
Här är Öhman uppenbarligen inte uppdaterad. Vid språkvetenskapliga fakulteten bedrivs forskning och undervisning i fler språk och språkämnen än vid något annat svenskt universitet. Sålunda ges forskarutbildning i assyriologi det vetenskapliga studiet av de forntida kulturer som använde kilskrift, cirka 3200 före Kristus-100 efter Kristus, NE 1990 , bysantinologi, det vetenskapliga utforskandet av det Bysantinska rikets historia, religiösa förhållanden,konst och litteratur, NE 1990, datorlingvistik, engelska, finsk-ugriska språk, grekiska, indologi, iranska språk, jämförande indoeuropeisk språkforskning, keltiska, latin, lingvistik, nordiska språk, romanska språk, semitiska språk, slaviska språk, turkiska och tyska. Flera av dessa ämnen finns bara vid Uppsala universitet.
Forskningen inrymmer många olika metoder från klassiskt filologiska angreppssätt till matematiskt inriktade, traditionellt lingvistiska såväl som litteraturvetenskapliga. Inte ens med den snävaste syn på vad humaniora är kan man hävda att det saknas ett humanistiskt perspektiv. Vad är det ytterligare för "egentliga prov på humanistiska insikter" Öhman efterlyser? Att fakultetsledningen ska gå på vatten?
Chomsky innehar sedan 1961 professuren i lingvistik vid MIT. De områden han främst forskat om är lingvistisk teori, syntax, semantik och språkfilosofi.
Som språkvetenskapliga fakulteten skriver i sin motivering till hans hedersdoktorat är han polemisk och hans teorier har inte stått oemotsagda. De har dock haft ett så stort genomslag i den lingvistiska diskussionen att var och en som forskat inom något av dessa fält haft att ta ställning till dem.
Härigenom har en världsomspännande, viktig och fruktbar diskussion kommit till stånd, som lett lingvistiken vidare i nya fåror och bidragit till framväxten av nya inriktningar som kognitiv lingvistik, psykolingvistik, neurolingvistik och datorlingvistik.
I den satsning på ett centrum för hjärnforskning över ämnesgränserna som nu planeras vid Uppsala universitet har dessa inriktningar sin givna plats. Att humanistiska vetenskaper ständigt utvecklas och utmanas genom nya metodiska ansatser - i slutändan hämtade från hela fältet av mänsklig kunskap - gör inte humaniora mindre humanistiskt. Det är i stället en del av det som är humanioras kärna.
Chomsky är den överlägset mest citerade lingvisten i världen med mer än 21 500 citeringar sedan 1975 (Arts and Humanities Citation Index). Forskning inom det generativa paradigmet är sålunda ingalunda död.
Ett aktuellt projekt har finansiering från Vetenskapsrådet för forskning om likhet och variation mellan olika mänskliga språk ur ett generativt perspektiv. Vid språkvetenskapliga fakulteten pågår generativt inriktad forskning med utgångspunkt i svenska språket.
Konkret kritik mot Chomsky uttrycker Öhman på följande vis: "Han Chomsky har inte ens lyckats få till en invändningsfri beskrivning av engelskan, hans eget språk och ett av världens bäst utforskade språk!" Det äger sin riktighet. Å andra sidan finns det heller inte någon annan som har lyckats med det, vare sig för engelska eller något annat levande språk.
Språk är öppna system som ständigt är stadda i förändring och som förekommer i många olika varieteter. Att skapa en i formell mening fullständig beskrivning av ett mänskligt språk är sålunda inte möjligt.
Däremot kan man med hjälp av de formella system som Chomsky skapat beskriva avgränsade delar av språk på ett fullständigt sätt. Vidare skriver Öhman: "Och han Chomsky har faktiskt helt givit upp hoppet om att kunna beskriva något språk på ett praktiskt användbart sätt!" Givetvis är den formella grammatiken framför allt ett teoretisk redskap för att beskriva och jämföra språk, men det finns också praktiska tillämpningar. Exempel på sådana är taligenkänning, grammatikkontroll, informationsextraktion och maskinöversättning.
En av de största utmaningar språkvetenskapliga fakulteten nu står inför är att kunna behålla alla språk och inriktningar i tider av krympande ekonomi. Fakulteten har också många beröringspunkter med andra fakulteter vid universitetet, både inom och utom det egna vetenskapsområdet. Det är något som ses som en styrka - viktigt att värna om och utveckla - inte som en svaghet.
Anna Sågvall Hein
professor, dekanus för språkvetenskapliga fakulteten
UNT 5/3 2007
professor, dekanus för språkvetenskapliga fakulteten
UNT 5/3 2007