Romerna är Europas största minoritet och i dag, den 8 april, firar vi romernas nationaldag. Det gör vi till minne av den första internationella romska konferensen som hölls den 8 april 1971. Romerna enades då bland annat om en romsk nationalsång (Gelem, gelem). Dagen firas runt om i världen och det kommer att pågå festligheter både i dag och nästa helg här i Sverige.
I år är det också 500 år sedan romernas ankomst till Sverige först noterades i Stockholms stads tänkebok. Romernas långvariga närvaro i Sverige och den romska kulturen som har berikat och är en del av det svenska kulturarvet behöver firas och uppmärksammas.
Romsk kultur synliggörs i dag bland annat genom musik, litteratur, film, teater, konst och media. Ett antal romska kulturorganisationer arbetar med att sprida romsk kultur. Med anledning av 500-årsjubileet av romernas ankomst till Sverige vill regeringen lyfta fram romsk kultur och historia och dess betydelse för vårt svenska kulturarv. Det sker på olika sätt, bland annat genom uppdrag till Statens kulturråd.
Men samtidigt som vi firar tvingas vi konstatera att romers historia i Sverige är en del av vår mörka historia. Tvångssteriliseringar samt förnekande av rösträtt och rätten för romer att bosätta sig fritt är en del av den svenska 1900-talshistorien. Få romer fick chansen att gå i skolan och undermåligt boende förkortade romers livslängd. Liknande övergrepp drabbade romer i alla Europas länder och hundratusentals romer sändes också till Hitlers gaskamrar under Förintelsen.
Tyvärr är inte övergreppen mot romer bara en del av historien. De sker även i dag. I till exempel Ungern växer politiska krafter som bedriver rent hat mot romer. Även i Sverige drabbas romer mer än någon annan grupp av fördomar, diskriminering och utanförskap.
Ska vi på allvar bryta romers utanförskap behöver vi göra upp med vår historia. Regeringen har därför påbörjat ett arbete med en vitbok om övergrepp, kränkningar och andra särbehandlande åtgärder mot romer under 1900-talet. Flera av dem som utsatts för kränkningar beskriver det som ett viktigt erkännande att regeringen uppmärksammar och tar avstånd från de historiska övergreppen.
Men det räcker inte med att göra upp med historien, vi behöver dessutom bedriva ett systematiskt och långsiktigt arbete för att se till att romer i dag får chansen att gå igenom skolan och komma i jobb.
Regeringen satsar därför 46 miljoner kronor åren 2012-2015 på insatser för romers inkludering, med fokus på insatser för arbete och utbildning. Det övergripande målet för den 20-åriga strategin som regeringen nyligen antagit är att romska barn som föds i dag ska ha likvärdiga förutsättningar som andra när de går ut i vuxenlivet om 20 år.
Vi behöver också använda EU för att bekämpa det hat mot romer och den diskriminering som drabbar romer runt om i Europa. Ett litet ljus i mörkret är att EU nu återkommande diskuterar romers situation i de olika medlemsländerna och att det finns en enighet om att det krävs konkreta åtgärder.
Sverige deltar aktivt i EU-arbetet och vi är pådrivande för att situationen för Europas romer ska förbättras. Jag deltog själv i slutet av mars vid ett möte i Bryssel, Roma Platform, för att där visa den svenska regeringens engagemang för Europas romer.
Vi behöver finna vägar för att stärka mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter i Europa. Vi ställer hårda krav när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter på de länder som vill bli medlemmar i unionen, men EU-systemet ser alldeles för ofta mellan fingrarna när mänskliga rättigheter kränks i de länder som är medlemmar.
Vi har en historia och en nutid att skämmas över när det gäller romer. Nu handlar det om att göra rätt saker i dag så att vi inte behöver ha en framtid att skämmas för också. En del handlar om att också synliggöra romers betydelse för vårt samhälle. Låt oss därför i dag fira romernas internationella dag och låt oss också fira 500-årsjubilieet av romernas ankomst till Sverige.
Erik Ullenhag
integrationsminister (FP)
UNT 8/4 2012