Det finns bolag som staten bör äga. Exempelvis bolag med särskilda uppdrag i allmänhetens tjänst som inte verkar på konkurrensutsatta marknader. Dit hör knappast de kraftigt konkurrensutsatta utbildnings- och bemanningsbranscherna. I dessa branscher, som också är konjunkturkänsliga, verkar det statliga bemannings- och utbildningsföretaget Lernia. Bolaget har visat röda siffror ett flertal gånger, senast under 2009.
Lernia ägs till 100 procent av svenska staten men ska som ett konkurrensutsatt företag verka under samma krav och villkor som övriga aktörer. Så står det på Lernias hemsida. Men sanningen är att ett företag ägt av staten aldrig kan verka under samma villkor som övriga, icke statligt ägda, bolag.
Går ett privat företag dåligt riskerar det att gå i konkurs, medan ett statligt ägt företag alltid kan springa hem till varje skattebetalare och be denne om mer pengar. En statlig aktör kan dessutom lätt misstänkas få konkurrensfördelar när beställare också är en del av den offentliga sektorn. Blotta misstanken om en snedvriden konkurrens borde räcka för att motivera en försäljning.
Det är dock inte den enda anledningen till varför bolaget bör säljas. I själva verket bör allt annat än en försäljning ses som att ta kommersiella risker med skattebetalarnas pengar, då ingen kan garantera att avkastningen i ett företag i så konjunkturkänsliga branscher kommer att fortsätta vara god. Särskilt i ljuset av det osäkra ekonomiska läge som Sverige och resten av världen befinner sig i. Av erfarenhet vet vi att företag som arbetar med utbildning eller bemanning tydligt känner av konjunktursvängningar. Sveriges riksdag bör därför snarast överväga en försäljning.
Den svenska bemanningsbranschen består i dag av 340 auktoriserade bemanningsföretag, enligt siffror från Almega. Antalet institut och företag som bedriver utbildning uppgår samtidigt till över 10 000. Att båda branscherna sedan länge präglas av en hälsosam konkurrens understryker den självklara slutsatsen ännu mer: Det är hög tid att sälja statliga Lernia.
Att sälja Lernia vore en bra affär för alla inblandade. På Lernia arbetar duktiga människor med viktiga arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter som skulle tjäna på att bedrivas fritt och på affärsmässiga grunder på dessa välfungerande och flerhövdade marknader. Det svenska folket skulle gynnas genom att en försäljning leder till minskad statsskuld, samtidigt som skattebetalarnas pengar inte skulle riskeras.
I mitten av juli meddelade näringsdepartementet att bemanningsföretaget Arbetslivsresurs sålts för 145 miljoner kronor och att pengarna för försäljningen skulle användas till att minska statsskulden. Som ytterligare argument kommenterade näringsdepartementet att försäljningen skedde i enlighet med regeringens avsikt att minska ägandet i bolag som verkar på kommersiella marknader med effektiv konkurrens utan särskilda samhällsuppdrag. Och att regeringens utgångspunkt alltid är att värna skattebetalarnas intressen på bästa sätt.
Alliansregeringen anser alltså att konkurrensutsatta statliga bolag bör privatiseras när det finns ett bra ekonomiskt läge. Lernia redovisade i augusti en ökad omsättning med 35 procent för första halvåret jämfört med motsvarande period 2010. Det finns nu inga argument för staten att fortsätta äga Lernia.
Jan Bengtsson
vd Uniflex Bemanning
UNT 28/9 2011