Därför finns det regler för kommentarer på nätet. Kommentarer som strider mot dessa regler och mot god sed plockas bort.
Olagliga inlägg polisanmäls. Enskilda personer kan stängas av. Man får inte förtala, förolämpa, hota och kränka människor. Hets mot folkgrupp, rasism, sexism samt oetiskt och stötande material sorteras självklart bort från UNT:s och unt.se:s spalter. Och så ska man hålla sig till ämnet! Allt detta går att läsa i rutan man fyller i när man kommenterar.
Alla inlägg på Åsikt Uppsala förhandsgranskas, och därför dröjer det ibland innan inläggen publiceras.
Vi tror att de flesta läsare uppskattar relevanta, etiskt och juridiskt oklanderliga inlägg. Det höjer debattnivån och lockar fler att kommentera.
Trots lagar och regler blir vi redaktörer titt som tätt anklagade för ”censur”. Man ska då ha klart för sig att om pressetik och publicistiskt ansvar inte funnes, skulle vi i Sverige kanske inte ha så långtgående yttrande- och pressfrihetslagar som vi har. Allmänhetens pressombudsman (PO) inrättades av branschen 1969, efter hot om skärpt tryckfrihetslagstiftning.
Årliga undersökningar visar också att allt fler svenska riksdagsledamöter har åsikter som går emot tryck- och yttrandefriheten – senast i Sifo/TU:s (Tidningsutgivarnas) rapport härom veckan.
För att vara extremt tydlig mot dem som ändå har svårt att ta till sig självklara regler: UNT publicerar inte kommentarer som säger att vissa etniska grupper har lägre intelligens eller är kriminella. Vi tar inte in personpåhopp. Vi kan aldrig acceptera fördomar mot ”invandrare” eller andra ”grupper”. Uppgifter om enskilda brottsfall har inget att göra i kommentarsfältet till artiklar om flyktingpolitik. Och så vidare.
Detta är inte censur. Det är publicistik och etik – som alltid när texturval görs till UNT:s produkter. Unt.se är inget allmänt, fritt, klotterplank i cyberrymden.