I Uppsala län har medborgarna bättre möjligheter att välja alternativ till offentlig vård, skola och omsorg jämfört med genomsnittet i Sverige. Det visar en granskning Almega, Svenskt Näringsliv, Friskolornas Riksförbund och Vårdföretagarna låtit göra av medborgarnas valfrihet i välfärden, i landets samtliga kommuner.
Enskilda utförare blir fler och utför en stigande andel välfärdstjänster. Men ökningen sker från låga nivåer. Möjligheten att välja enskilda utförare är också mycket ojämnt fördelad i landet.
Medborgarna i Uppsala län har generellt bättre möjligheter att välja alternativ till offentliga utförare inom välfärden än medborgare i allmänhet i Sverige. I vår sammanvägda rankning över valfriheten inom vård, skola och omsorg hamnar kommuner som Uppsala, Knivsta och Enköping på topp fem i sina respektive kommungrupper.
Samtidigt är möjligheterna att välja enskilda utförare inom välfärden klart mer begränsade inom andra kommuner i länet. I Älvkarleby och Östhammar saknas exempelvis enskilda utförare inom förskolan helt.
När det gäller grundskolan går 15 procent av eleverna i länet i fristående skolor, vilket är något högre än rikssnittet på 13 procent. Kommuner som Uppsala och Enköping har en högre andel elever i fristående grundskolor än riket i genomsnitt, medan grundskoleelever i friskolor helt saknas i Tierp och Östhammar. Inom gymnasieskolan är situationen något annorlunda. 22 procent av länets elever går i fristående gymnasier i jämförelse med rikets 26 procent.
De äldre i Uppsala län har dock större valfrihet än äldre i de flesta andra län. Exempelvis får 27 procent av de äldre med hemtjänst denna utförd i enskild regi, vilket är högre än rikets genomsnittsiffra på 20 procent. Vartannat äldreboende i länet bedrivs i enskild regi, vilket är en mycket hög siffra. Trots det saknas enskilt drivna äldreboenden helt i Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar.
Medborgarna i Sverige gillar valfrihet i välfärden. Opinionsmätningar visar att fyra av fem svenskar anser att det är bra att man kan välja skola för sina barn och sju av tio tycker att det är viktigt eller mycket viktigt med valfrihet inom vård och omsorg.
Det är förstås svårare att skapa ett brett utbud och mångfald i en liten och glest befolkad kommun än i en stor och tätbebyggd. Ändå lyckas kommuner med likartade yttre förutsättningar i väldigt olika utsträckning. I Knivsta har medborgarna till exempel väsentligt bättre möjligheter att välja enskilda utförare än medborgarna i Tierp.
Det finns en stor mångfald av driftsformer bland de enskilda utförare som verkar i välfärden. När det gäller exempelvis fristående förskolor är kooperativ vanligast. Dock växer bolagsdrivna verksamheter snabbast.
Bolagsformen attraherar totalt sett flest enskilda utförare och i denna driftsform är det också enklast att utveckla en växande verksamhet. Nu hävdar många politiker att driftsform och vem som är huvudman inte spelar någon roll. Vi menar att det är fel. Skulle enskilda utförares möjlighet att verka i bolagsform begränsas så minskar tveklöst medborgarnas valfrihet.
Ett stort ansvar vilar på ansvariga politiker i kommuner och landsting. För att tillmötesgå medborgares krav på alternativ till det offentliga, inte bara i storstadsområdena utan i hela landet, måste antalet enskilda utförare i välfärden bli fler och deras andel av brukarna bli större.
Ulf Lindberg
näringspolitisk chef, Almega
Stig Orustfjord
huvudprojektledare, Framtidens vård, skola och omsorg
UNT 19/4 2013
Fotnot: Kartläggningen av medborgarnas valfrihet i landets kommuner är gjord inom ramen för programmet Framtidens vård, skola och omsorg, som drivs av Svenskt Näringsliv, Almega, Friskolornas riksförbund och Vårdföretagarna. Siffrorna bygger på offentlig statistik över förskola, grundskola, gymnasieskola, hemtjänst, särskilda boenden för äldre och primärvård.