Trängsel och förseningar skapar stundtals stor frustration i delar av transportsystemet. Det är tydligt inte minst i storstadsregionerna, på de högt trafikerade järnvägsspåren och längs de viktiga godsstråken. Där belastningen är hög finns en påtaglig sårbarhet. Uppsala är inget undantag.
Jag träffar ofta människor som berättar om missade föreläsningar och försenade resor till jobbet. Mina besök i Uppsala vittnar om en järnvägsskuld, här har decennier av eftersatt underhåll satt sina spår. Resultatet blir förseningar och inställda tåg.
Alliansregeringen genomför nu en kraftfull ambitionshöjning för Sveriges järnvägar. Vi ökar anslagen med nära 20 procent. Vi genomför också den största satsningen på järnvägsunderhåll någonsin. Bara under 2012 satsade regeringen 7,6 miljarder kronor på järnvägens drift och underhåll. Det kan jämföras med de 3,7 miljarder kronor som Socialdemokraterna satsade 2006. Vi satsar dubbelt så mycket för att åtgärda de brister som uppstått.
Man kan önska att Sverige för länge sedan hade gjort mer, det hade naturligtvis givit en annan situation i dag. Men diskussioner om vem som bär det historiska ansvaret kommer inte att göra tågen mer punktliga. Det krävs snarare ett omfattande arbete med att identifiera var sårbarheten är som störst och därefter konstruera effektiva förslag som kan komma tillrätta med problemen.
I Uppsala har problemen på järnvägen varit påtagliga under senare år och visat på behovet av förstärkta satsningar på drift, underhåll och reinvesteringar i infrastrukturen. Därför är regeringens satsningar viktiga. Vidare pågår och planeras en rad investeringar i näringslivet runt om i hela Stockholm-Mälardalsregionen som kräver ökad transportkapacitet samtidigt som allt fler företag, men även enskilda och myndigheter, vill minska sin klimat- och miljöpåverkan.
Uppsala är också en del av en kunskapsregion som hänger allt närmare samman med Stockholm, Linköping, Västerås, Gävle och Örebro. Få platser har tillgång till så mycket kunskap, inom så korta avstånd. Det lockar företag och investeringar från hela världen. Men det kräver också insatser för bättre infrastruktur.
Vid Citybanans färdigställande 2017 kommer kapacitetsbrister att uppstå på närliggande viktiga järnvägsobjekt. Därför har regeringen nu uppdragit till Trafikverket att särskilt prioritera förslag till åtgärder på Mälarbanan, mellan Barkarby och Tomteboda.
Trafikverket beräknar också att det år 2020 åker 690 tåg per dygn på järnvägssträckan direkt söder om Stockholm Central. Bron över Söderström byggdes 1926 och överbyggnaden byttes senast ut 1950 vilket innebär att åtgärder är nödvändiga för att säkerställa säkerheten på konstruktionerna. Även bron över Tegelbacken, bron över Norrström, Riddarholmstunneln och Södermalmstunneln längs med samma järnvägssträcka är i behov av åtgärder. Trafikverket ska därför återkomma till regeringen senast den 13 juni med förslag på åtgärder för hur järnvägssträckan ska kunna trafikeras i framtiden samtidigt som den långsiktiga järnvägskapaciteten säkras.
Även Ostkustbanan, som är en enkelspårig järnväg på delen Sundsvall–Gävle är hårt belastad. Prognoser tyder också på att kapacitetsutnyttjandet ökar när tågen fullt ut trafikerar Botniabanan och Ådalsbanan. Trafikverket ska därför också återkomma med vilka ytterligare åtgärder på Ostkustbanan som på ett effektivt sätt kan motverka den ansträngda kapaciteten.
Vi vill skapa förutsättningar för en mer kapacitetsstark och tillförlitlig järnväg. Det ska helt enkelt bli lättare att pendla till och från jobbet eller mellan universiteten. Därför genomför vi våra satsningar.
Catharina Elmsäter-Svärd
infrastrukturminister (M)
UNT 5/3 2013