Den svenska skolan står inför stora utmaningar. Den internationella kunskapsmätningen PISA visar att de svenska kunskapsresultaten har sjunkit dramatiskt. Samtidigt blir skolan allt mer ojämlik och elevens sociala bakgrund spelar allt större roll för kunskapsresultaten. Vi håller på att förlora det som gör oss stolta över Sverige.
För att vända utvecklingen behöver vi fokusera på dem som är viktigast för att höja resultaten och stärka likvärdigheten i skolan, nämligen lärarna och rektorerna.
I dag deltar jag på Skolledarnas Ansvarskonferens och där kommer jag att tala om Socialdemokraternas förslag för att stärka rektorerna i deras viktiga roll.
Rektors ledarskap är centralt för att vända utvecklingen i skolan. Forskning visar att rektorn har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. Samtidigt vet vi att många rektorer har en mycket stressig arbetssituation, vilket påverkar deras möjligheter att göra ett bra jobb som ledare. Förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap måste därför prioriteras i diskussionerna om skolan.
SNS Utbildningskommission presenterade under hösten forskningsrapporten Rektor – en stark länk i styrningen av skolan. I rapporten lyfts flera viktiga slutsatser som vi tycker är intressanta och kommer att titta vidare på i syfte att ytterligare stärka rektorernas ställning.
1. I dag går man en rektorsutbildning först efter att man tillträtt sin rektorstjänst.
Vi anser att man bör utreda inrättandet av en nationell obligatorisk rekryteringsutbildning för blivande rektorer. Utbildningen skulle rikta sig till personer som är intresserade av ledaruppdrag inom utbildningssektorn.
En rekryteringsutbildning skulle förbereda framtida rektorer på uppdraget och samtidigt öka yrkesgruppens kompetens.
2. Vidareutbildningen för rektorer brister. Ett krav på vidareutbildning av rektorer, till exempel genom studier på masters- eller doktorandnivå, bör diskuteras.
En forskarskola för rektorer bör också införas. Det skulle öka kompetensen inom yrkesgruppen och stärka professionen.
3. I dag finns inga former för prövning av lärares kompetens utan nyanställningar motiveras ofta enbart av betyg och anställningsmeriter.
Rekryteringsprocessen av nya lärare behöver utvecklas och i detta arbete bör rektorer ha en mer central roll än i dag. Därigenom stärks rektorn ytterligare som pedagogisk ledare.
Socialdemokraterna presenterade i höstas flera konkreta förslag för att stärka rektorerna i sin yrkesroll.
För att ge det pedagogiska ledarskapet ett större utrymme och förbättra rektorers arbetsvillkor föreslår vi att dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och intendent.
Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi.
Vi föreslår också att rektorsutbildningen utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats.
Det tillfälliga Rektorslyftet bör ersättas med permanent kompetensutveckling med fokus på aktuell forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte.
Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, måste stärkas.
Vårt mål är att skapa en kunskapsskola med höga resultat där varje barn har möjlighet att lyckas. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. I valet mellan skattesänkningar och investeringar i skolan kommer Socialdemokraterna alltid att sätta skolan främst.