Sverige har för första gången på tjugo år åter en bostadsminister. Det är välkommet. Bostadspolitik har många dimensioner, och dessa kan nu hanteras på ett samordnat sätt. Att ha någonstans att bo och ha råd med det är en förutsättning för att kunna arbeta, och att ha en värdig bostad är en förutsättning för ett gott liv.
Att åtgärda problem med buller är ett viktigt område för bostadspolitiken sett hur en hälsoaspekt. I bruset av de många frågor som bostadsministern har att ta itu med måste även bullerfrågan höras.
I takt med den ökande trafikmängden skapar buller allt större problem. I Sverige beräknas närmare 20 procent av befolkningen vara utsatta för bullernivåer från vägtrafik över de riktvärden som är fastställda för bostäder. Trafikbuller påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet genom att det stör eller hindrar vardagliga aktiviteter som sömn, vila, återhämtning, kommunikation, social samvaro och utevistelse. Detta skapar irritation och stress.
Resultat från internationella och nationella studier tyder på att risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar ökar vid långvarigt boende i områden med höga ljudnivåer från vägtrafikbuller och flyg. En studie gjord av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum och Sahlgrenska akademin visar att uppemot 800 dödsfall i hjärtinfarkt årligen kan relateras enbart till trafikbuller.
Världshälsoorganisationen WHO definierar gränsen för ”allvarlig irritation” och allvarliga hälsoeffekter vid nivån 55 dB(A) (decibel A). Men ett stort antal människor är utsatta för buller som är 20–30 dB(A) högre än vad som klassas som god ljudmiljö.
Det är inte tekniskt möjligt att endast genom åtgärder på fordonen komma till rätta med problemet. Bullret måste även reduceras genom åtgärder längs vägarna eller järnvägarna i form av skärmning, samhällsplanering, ljudisolering, hastighetssänkningar med mera.
Vägverket vidtar bullerskyddsåtgärder vid äldre hus där den ekvivalenta bullernivån vid husväggen uppgår till 65 dB(A) eller mer men däremot inte vid hus med lägre bullervärden. För nya hus som byggts tillämpas den lägre gränsen 55 dB(A) vid husväggen.
Riksdagens Civilutskott skriver i betänkandet 2008/2009: CU30 att ”drygt två miljoner svenskar (beräknas) vara utsatta för bullerstörningar som överskrider det uppsatta riktvärdet på 55 dB(A). Arbetet med att förbättra denna situation måste ges högsta prioritet”.
Den så kallade infrastrukturpropositionen 1996/97:53, slår fast att bullernivåer inomhus inte bör överstiga 30 dB(A) ekvivalent värde och utomhus inte överstiga 55 dB(A) ekvivalent värde. Mot bakgrund av denna målsättning har riksdagen ställt sig bakom ett åtgärdsprogram som i den första etappen innebär att bullernivåerna för befintlig bebyggelse tillåts uppgå till 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus för trafikbuller. Detta skall alltså ses som ett etappmål och i den takt som de mest bullriga miljöerna åtgärdas, till exempel fastigheter som drabbas av flygbuller, kan även denna nivå justeras nedåt.
I en rapport från Boverket (God bebyggd miljö) föreslås att trafikbullernivåerna utomhus senast år 2020 ska ha minskat med 5 dBA jämfört med 1998. Dessutom ska ingen inomhus i bostadsrum utsättas för ljudnivåer om mer än 5 dB(A) över riktvärdena detta år.
Men ambitionerna måste sättas högre och arbetet snabbas på. En majoritet av de svenskar som bor vid bullerutsatta områden bor i äldre hus, byggda innan de nuvarande reglerna antogs om att alla nybyggda hus inte får ha en ekvivalent bullernivå som överstiger 55 dB(A) vid husväggen.
Det är inte rimligt att dessa ska behöva uthärda detta. Samma bullergränser som de som gäller för nybyggda hus bör på sikt gälla även för befintliga hus. Av folkhälsoskäl bör detta prioriteras. Gränsen 55 dB(A) vid husväggen bör gälla alla bostadshus, inte bara några.
Bostadsministern är placerad på Socialdepartementet. Det borde vara gynnsamt för bullerfrågan, som har direkt koppling till folkhälsan.
Debatten om buller får inte tystna.
Lena Södersten
förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund
UNT 4/6 2011