Man har läst mycket om stigande andel av äldre i de flesta västländerna, inte minst i Sverige. I Sveriges befolkningsstatistik från 31/12 2007 utgör människor över 65 års ålder 17,5 procent (1 608 413 personer). Det är en ny situation och kräver nya lösningar och satsningar. Äldre är en viktig samhällspotential med sina kunskaper, vishet och erfarenhet samtidigt som det i den åldersgruppen förekommer ökande behov av vård och omsorg. Hur kan man bäst ta vara på det första är en mycket intressant sak, men nu vill jag ägna mig åt hälso- och vårdproblematiken.
Alliansen har sedan tidigare uppmärksammat utvecklingsbehoven inom äldrepolitik. I regeringens plan för utveckling av äldreomsorgen och vården av äldre föreslås anslag på över 2 miljarder kronor för åtgärder och stimulansbidrag.
I Uppsala startas en treårig försöksverksamhet med en mobil hembesöksgrupp som ska ta hand om sjuka äldre. Där de bor får de undersökas och bedömas av läkare och sjuksköterska och därefter tas ställning om fortsatt behandling hemma eller på geriatrisk eller annan sjukhusvårdavdelning. Man har beviljat 4,3 miljoner kronor per år för detta projekt. För att korta vägar till vården har man även inrättat en ny direktvårdsenhet med flera nya platser på Geriatriska kliniken på Akademiska Sjukhuset.
Vi har kommit en bit på väg till en god äldreomsorg och vård, dock finns det mycket kvar att göra. Ett område där man ser förbättringsmöjligheter är inkorporering av geriatriker i processer riktade för äldre. De borde finnas som anställda specialister i varje vårdcentral, arbeta som konsulter vid planering av kommunala omsorgen, ingå i grupper som ansvarar för sjukdom- och skadeförebyggande insatser, och så vidare. Tyvärr råder det brist på dessa specialister.
Utav 21 429 läkare (specialister, medlemmar i Läkarförbund 2009) är det bara 643 som är geriatriker (3 procent av alla läkare) jämfört med 2054 som är olika barnspecialister (9,6 procent).
Varför just denna jämförelse? Sedan länge har man vetat att barnsjukdomar kräver helt annorlunda kunskaper än för vuxna. Mycket senare har man insett att det finns mycket stora, medicinskt viktiga skillnader mellan vuxna och äldre vuxna patienter.
Att det saknas tillräckligt många geriatriker leder till en mindre effektiv och kostsam äldrevård men framförallt onödigt lidande för de som har byggt detta lands välfärd.
Exempelvis, det kan också vara en bidragande orsak till onödig, planlös behandling av äldre med flertalet läkemedel, framför allt antidepressiva. Efter att ha fått resultatet av en studie om behandling av äldre på en del av särskilda boende i Östergötland, skrev Finn Bengtsson (moderat politiker och riksdagsman) i Sjukhusläkaren (nr 6/2008) att vården av äldre är jämförbar med lobotomeringen av psykiskt sjuka på 50-talet. Situationen där har inte varit acceptabel.
Metoder att utöka antalet geriatriker borde eftersträvas. En speciell utredningsgrupp borde tillsättas för att snabbt komma med förslag. En tanke som undertecknad faller för är att erbjuda äldre läkare möjlighet att omskola sig till geriatriker.
Sådana omskolade läkare kan bli en extra effektiv resurs då de innehar kunskaper inom olika specialistområden, men även tack vare sin egen ålder är lämpliga för arbete med äldre. Patientsäkerhet skulle öka, postoperativa komplikationer skulle kunna minska, patientflödet på operationsintensiva kliniker skulle bli smidigare, geriatriska kliniker skulle avlastas, vårdproduktionen skulle öka.
Alliansen står inför nya utmaningar inom äldrepolitik. Världen omkring oss förändras och vi inom Alliansen måste hela tiden anpassa oss, vara kreativa och våga ta till innovativa åtgärder. Men en sak står fast och det är att patienten alltid ska stå i centrum.
Jan Borowiec
överläkare vid thoraxkirurgiska kliniken, Akademiska Sjukhuset
nr 14 på landstingslistan för Moderata Samlingspartiet
nr 12 på Knivsta kommunlista för Moderata Samlingspartiet