Alla är vi beroende av ett jordbruk som producerar livsmedel. Det gäller både i dag och i morgon. Enligt FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation måste världens matproduktion vara 30 procent högre 2030 och 70 procent högre 2050.
För att vi ska nå detta utmanande mål krävs mer kunskap. Det svenska skogsbruket är en viktig exportnäring och vi vet att det finns stor potential att ytterligare förädla produkterna från skogen.
Exempel är material till kläder, kemiska produkter och energikällor – också här behövs ny kunskap. Det svenska jord- och skogsbruket är i stort behov av kvalificerad arbetskraft som har både goda teoretiska och praktiska kunskaper.
I dag har ungdomar som väljer att läsa på ett naturbruksgymnasium möjligheter att skaffa sig en yrkesutbildning och samtidigt förbereda sig för högre utbildning. Många av de ungdomar som väljer att gå naturbruksprogrammet vid naturbruksgymnasierna är studiemotiverade och har ofta en god kännedom om förutsättningarna inom de gröna näringarna. En kombination av kompetens som är mycket värdefull.
Skolverket överväger nu att begränsa möjligheterna till vidare studier efter naturbruksprogrammet.
Regeringen aviserar en annan inriktnign i propositionen (2008/09:199): ”Elever på vissa yrkesprogram som önskar gå direkt till högskolestudier efter avslutade studier på ett yrkesprogram och som därför använder sitt individuella val eller rätten att läsa utökat program för att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet, bör också ges möjlighet att som programfördjupning studera sådana kurser som krävs för särskild behörighet för fortsatta högskolestudier inom yrkesområdet.”
”Regeringens ambition är att stärka yrkeskunnandet och anställningsbarheten för elever som går yrkesprogram. Detta innebär dock inte att regeringen vill hindra motiverade elever att förbereda sig för fortsatta studier samtidigt som de får en god yrkesutbildning.”
Skolverkets förslag saknar helt logik i en situation där antalet sökande drastiskt minskat till samtliga yrkesprogram på gymnasiet. Förslaget skulle starkt minska naturbruksprogrammets status och attraktionskraft. Om eleverna uppfattar programmet som en återvändsgränd, väljer de bort det helt och hållet. Det vore beklagligt, eftersom de studenter som via naturbruksprogrammet fått behörighet till högre utbildning inom området har en mycket bra bas för studier vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Eleverna som gått naturbruksprogrammet vid ett naturbruksgymnasium tillför dessutom genom sina praktiska erfarenheter värdefulla inspel i de teoretiska utbildningarna som leder till exempelvis agronom, jägmästare och veterinär.
Förändringsförslaget har varit ute på remiss och har mött stort motstånd i näringslivet, på SLU och hos Högskoleverket. Det är mycket märkligt att Skolverket lägger fram ett förslag som motarbetas både av de som företräder näringslivet och utbildningsmyndigheter.
För Hushållningssällskapen, som har en omfattande rådgivningsverksamhet är det av yttersta vikt att vi kan anställa exempelvis växtodlingsagronomer, som har en god kunskap och erfarenhet om förutsättningarna inom lantbruk. Vid naturbruksgymnasiernas naturbruksprogram och SLU har de möjligheter att få denna dubbelkompetens som är ovärderlig för att bli en kvalificerad och uppskattad rådgivare.
Regeringen med landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i spetsen har satsat på ”Matlandet Sverige” och ”Skogsriket” med syfte att lyfta att det svenska jordbruket och skogsbruket som starka näringar där sysselsättning och lönsamhet sätts i fokus. I detta sammanhang är det ytterst märkligt att en skolmyndighet sätter käppar i hjulet för ungdomar som kan vara med och bidra till regeringens mål.
Lena Andersson Eklund
prorektor SLU
Åke Clason
förbundsdirektör Hushållningssällskapens Förbund
UNT 3/5 2012