På debattplats i UNT 28/2 skriver Anton Ragnarsson och Per Hultén, att Uppsala kommun måste skärpa sina klimatmål, och att 35 procentenheter av målet, 45 procent minskning av klimatgasutsläppen fram till 2020, uppnås genom att Vattenfall går över till biobränsle (det vill säga skogsbränsle) i fjärrvärmeanläggningen.
Det är beklagligt, men inte förvånande, att klimatdebattörer som Ragnarsson och Hultén inte vet, att en i dag påbörjad eldning av biobränsle i form av ved ur skogen (grenar, toppar, stubbar och klenare träd), utsläppsmässigt är jämförbar med oljeeldning under en 30-årsperiod. Skogsbränsle består idag dessvärre av en stor andel träd av klenare dimension, vilket gör att nettotillförseln av klimatgas sannolikt ligger nära koleldningens.
Alltså: om man anser att utsläpp av klimatgaser orsakar oönskade klimatförändringar, och att vårt handlingsutrymme i tid är begränsat till de närmaste 20-30 åren, är den enkla slutsatsen att eldning med trädbränsle ska undvikas.
För dig som vill veta hur stort påhitt Sveriges s.k. nollutsläpp från skogsbränslen är; gå in på IVL:s hemsida och sök rätt på forskningsrapporten The time aspect of bioenergy - climate impacts of bioenergy due to differences in carbon uptake rates av Lars Zetterberg och Deliang Chen. En annan forskare som studerat klimatgasutsläppen är SLU-professorn Sören Wibe.
I rapporten Koldioxidutsläpp från skogsbränsle – en kalkyl från april 2010, visar han att nettoutsläppen från 1980 till i dag är lika stora som om vi i stället hade eldat olja - märk väl utan hänsyn till oljans högre effektivitet.
Den offentliga lögnen har sällan varit så tydlig som när det gäller skogsbränslets klimatneutralitet, och än tydligare blir den när det talas om klimatvänliga biodrivmedel från skogen. Det man kan hoppas på är att EU:s kommande hållbarhetskriterier ska sätta stopp för detta bedrägeri.
Björn Westerstrand
UNT 4/3 2013