I barn- och ungdomsnÀmndens budget för 2011 finns en summa pÄ 6 miljoner kronor avsatt för riktade insatser sÄ att elever ska klara de nya, strÀngare behörighetskraven till gymnasiet. Till nÀmndmötet 28 april lades ett förslag fram om att förstÀrka elevers möjlighet till stöd för att uppnÄ behörighet till gymnasieskolan.
Förslaget bygger pÄ att erbjuda kvÀllsskola för elever i Ärskurs 8 och 9 till hösten, i Ätta veckor gÄnger tvÄ timmar. Undervisningen ska genomföras pÄ vissa skolor i kommunen, men erbjudas till alla elever. I praktiken innebÀr det att de flesta eleverna som berörs ska Äka till en annan skola och undervisas av en annan lÀrare Àn sin ordinarie.
FrÄn den rödgröna oppositionen ser vi med förvÄning pÄ ett förslag som inte bygger pÄ nÄgon kunskapsgrund eller strategisk analys, utan till synes verkar bygga pÄ ett populistiskt tv-program, fast i en mindre konstruktiv version. Vi menar att förslaget Àr lösryckt och ogenomtÀnkt.
Att erbjuda kvÀllsskola för att motverka risken att elever inte klarar behörighetskraven finns ingen evidens för, och Àr en ÄtgÀrd som möjligen kan ses som en droppe i havet.
Det Ă€r svĂ„rt att se vilken av riskgrupperna som inte uppnĂ„r behörighet som berörs av förslaget. Att de elever som behöver extÂra stöd skulle behöva gĂ„ i skolan pĂ„ kvĂ€llstid, och dessutom i en annan skola Ă€n sin egen med en annan lĂ€rare, kĂ€nns inte heller rĂ€ttvist.
Alla elever som riskerar att inte nÄ mÄlen ska ha ett ÄtgÀrdsprogram som ska följas upp regelbundet. Vi tror inte att lösningen Àr att erbjuda kvÀllsskola för alla dessa elever.
PÄ mötet presenterades samtidigt en plan för att se över riskgrupper och strategiska ÄtgÀrder, vilket vi ser som positivt. Vi hade dock Ànnu hellre sett att man börjat i den Ànden, för att sedan kunna prioritera insatserna mot varandra.
Nacka kommun har genomfört en analys av de elever de har som inte nÄtt mÄlen, och vilka ÄtgÀrder som gjorts för att stötta eleverna. UtifrÄn den, och utifrÄn erfarenheter av arbete med elever i Uppsala som inte klarat mÄlen gÄr det att utlÀsa en hel del kring vilka elevgrupper det handlar om.
Den vÀldigt heterogena gruppen elever som inte klarar behörighetskraven kan delas upp i följande grupper:
l grĂ„zonselever â de som antingen har sĂ€rskolebehörighet, eller ligger vĂ€ldigt nĂ€ra den grĂ€nsen
l elever med social problematik
l elever som Àr skoltrötta
l elever som Àr nya i Sverige
l elever som inte blir sedda i stora klasser
l elever med fysisk eller psykisk problematik
l elever med inlÀrningssvÄrigheter.
Vissa elever ingÄr förstÄs i flera av ovanstÄende grupper. För flera av dem, framför allt de med social problematik, de som Àr skoltrötta eller de som har fysisk eller psykisk problematik, Àr den konkreta orsaken till att de inte uppnÄr mÄlen frÄnvaro frÄn undervisningen.
I de fall eleverna inte deltar i den ordinarie undervisningen Àr sannolikheten lÄg att de skulle dyka upp pÄ kvÀllstid i en annan skola.
UtifrĂ„n forskning och undersökningar finns en hel del som kan göras pĂ„ strukturell nivĂ„, och dĂ€r man kan komma Ă„t probÂlemet pĂ„ bred basis. HĂ€r Ă€r nĂ„gra förslag:
l Utöka samarbete mellan socialtjÀnst, skola och psykiatri för att i tidigare skede, och mer uppsökande, kunna erbjuda stöd till barn och unga.
l Minska klasstorlekarna generellt, max 20 i lÄg- och mellanstadium och max 25 i högstadiet. (I dag finns högstadieklasser pÄ 36 elever i en Uppsalaskola!) Detta skulle möjliggöra för en mer elevaktiv pedagogik, att fler elever blir sedda och att lÀrarnas arbetsbörda blir mer rimlig. Med denna princip minskas ocksÄ antalet elever som har behov av mindre grupp, och dessa ges i stÀllet möjlighet att delta i den ordinarie verksamheten.
l Utveckla kvalitetsarbetet och pedagogiken. Det kan handla om att följa upp undervisningen och resultaten, av lÀraren sjÀlv, av elever, av kolleger och av rektor, men Àven om att skapa utrymme för pedagogiska diskussioner.
l Utöka extraresurser i skolan, med kvalificerad personal. En liten grupp bör vara just liten, och ledas av en lÀrare, allra helst en specialpedagog. Det finns ocksÄ ett stort utbud av hjÀlpmedel som bör anvÀndas nÀr de behövs. Det Àr ocksÄ viktigt att elevers stödundervisning inte sker pÄ bekostnad av den ordinarie undervisningen.
Vill Uppsala kommun att fler elever ska klara av skolan mÄste man sÀtta sig in i elevernas situation. Eleverna behöver fÄ hjÀlp under skoltid. De behöver ses och inspireras av sina lÀrare och annan personal i skolan.
Att erbjudas en polerad variant av kvarsittning Àr inte rÀtt lösning. Alliansens skolpolitiker försöker lappa och laga, istÀllet för att skapa en skola som verkligen fungerar för alla elever.
För de rödgröna i barn- och ungdomsnÀmnden
Lisa Skiöld (V)
Miriam Tiljander Hollmer (MP)
Bengt Sandblad (S)
UNT 30/5 2011