En skola i världsklass

Vissa har aldrig besökt ett bibliotek under sina nio år på grundskolan, än mindre träffat en skolbibliotekarie, skriver Åsa Mattson och Mikael Vikman.

Åsa Mattson är en av artikelns författare.

Åsa Mattson är en av artikelns författare.

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2014-04-03 15:29
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I oktober fick vi bibliotekarier på Celsiusskolans gymnasiebibliotek motta priset som Årets skolbibliotek i Sverige 2013. Jan Björklund delade ut priset till oss på Skolmässan. Nationella skolbiblioteksgruppen, som bland annat verkar för att uppmärksamma bibliotekets möjligheter att stödja pedagogisk förnyelse, står bakom utmärkelsen. Vi har också, tillsammans med Fyrisskolan, fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass två år i rad.

Detta är vi förstås mycket stolta över. Samtidigt finns det saker som kan förbättras. Vi jobbar i en miljö under ständig förändring. Elever har olika förkunskaper när de kommer till gymnasiet, beroende på vilka resurser som funnits på deras tidigare skolor. Dessutom jobbar vi i en organisation som under många år drabbats av stora sparkrav.

Varför har vi då fått priset? Juryns motivering var bland annat: ”ett starkt och utvecklat samarbete mellan skolbibliotekarier och skolans övriga personal.”. På Celsiusskolan har biblioteket och lärarna en lång tradition av djupare samarbete.

En av orsakerna till det väl utbyggda samarbetet är att det setts som viktigt att det finns två bibliotekarier på skolan. Bland annat jobbar vi med metoden ”Guided Inquiry”, där vi tillsammans med lärare planerar lektionerna i detalj.

Eleverna har hela tiden handledning av lärare och bibliotekarier, vars kompetenser kompletterar varandra. Syftet är att eleverna under arbetets gång ska gå från ett stort ämnesområde till en väl utvecklad frågeställning som besvaras med hjälp av vetenskapliga artiklar. Elevernas intresse är i fokus och skönlitteraturen är en viktig ingång i projektet, som ska leda till att eleverna får djupa kunskaper i ämnesområdet. Vi bibliotekarier ansvarar för informationssökning, källkritik och läslust. Allt detta syftar till att alla elever skall få goda förkunskaper inför högre studier. Är detta sätt att jobba unikt? I viss mån är det så, åtminstone här i Sverige.

Vad ser vi då för problem med utbildning i Uppsala kommun? Som tidigare nämnts finns stora skillnader gällande våra elevers förkunskaper inom informationssökning när de kommer till oss i gymnasiet. Vissa har aldrig besökt ett bibliotek under sina nio år på grundskolan, än mindre träffat en skolbibliotekarie. Dessa elever saknar därför ofta grundläggande informationskompetens, till exempel kunskaper i att söka i databaser. Hur löser man det problemet? Lärande är en process som måste påbörjas tidigt och lärande innefattar kunskaper i informationssökning och källkritik.

Självklart jobbas det med dessa frågor på många skolor men vi vill betona hur viktig bibliotekariernas kompetens som informationsspecialister är, inte minst när det gäller att hjälpa elever med olika förutsättningar och behov att hitta information som passar just dem.

Och när eleverna väl går i gymnasiet, har de då likvärdiga möjligheter att få relevant utbildning i informationssökning, källkritik samt att få inspirerande lästips från engagerade bibliotekarier? Tyvärr är så inte längre fallet. Under de senaste åren har kraftiga nedskärningar skett på gymnasiebiblioteken. Vissa gymnasiebibliotek står nu helt utan personal under delar av veckan. De kraftiga nedskärningarna får förstås konsekvenser: Elever får sämre möjligheter att diskutera sina skoluppgifter eller sitt läsintresse med utbildad personal. Bibliotekariernas möjligheter att delta i lärarnas ämneslag och programlag försämras drastiskt, vilket leder till sämre möjligheter att delta i det pedagogiska arbetet på skolan.

Hur kan då Uppsala uppnå en skola i världsklass? Vad krävs av politikerna för att eleverna ska få en likvärdig och kvalitativ utbildning genom hela grundskolan och gymnasiet, som en förberedelse inför högre studier? Vi ser tre åtgärder som bör genomföras snarast:

  • Utveckla innehållet i den överenskommelse om skolbiblioteksservice som den kommunala grundskolan har med Bibliotek Uppsala till att, förutom läspedagogiska insatser, också satsa på elevernas informationskompetens. Detta saknas helt i nuvarande form. Det kan innebära lektioner i informationssökning och källkritik, utformade för olika åldersgrupper och utförda av personal med specialkompetens, det vill säga skolbibliotekarier.
  • Stoppa nedskärningarna inom gymnasiebiblioteken. Se till att öronmärka pengar för fler tjänster inom gymnasiebiblioteken i syfte att öka läsförståelsen och öka informationskompetensen för att förbereda eleverna för högre studier. Man måste se vinsterna i samarbetet mellan gymnasiebibliotekarier och lärare. De olika kompetenserna kompletterar varandra och skapar en större och bättre helhet, vilket förstås gynnar eleverna.
  • Främja ett utbyte av kunskaper och erfarenheter hos bibliotekarier och lärare inom grundskola, gymnasium och universitet, så att elevernas möjligheter till likvärdiga kunskaper i informationskompetens säkras under hela studietiden.

I egenskap av Årets skolbibliotek i Sverige utmanar vi bibliotekarier på Celsiusskolan nu politikerna att se till att Uppsala också får en skola i världsklass.

Ni är hjärtligt välkomna att kontakta oss för tips om hur ni kan jobba med frågan här i Uppsala.

Åsa Mattsson

Mikael Vikman

Gymnasiebibliotekarier, Celsiusskolan, Uppsala.

Läs mer om