På tisdag 4 februari samlas landstingsfullmäktige för första gången detta supervalår. Flera intressanta ärenden står på agendan. Politisk inriktning för budgetarbetet inför 2015, nya kollektivtrafiktaxor och slutligen en försäljning av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun.
Socialdemokraterna gläds framför allt åt ärendet att sälja Ulleråkersområdet till Uppsala kommun för 1 835 000 000. Ett beslut som troligen kommer att tas av ett enigt fullmäktige.
Vi vet att landstinget står inför stora investeringar, bland annat i form av stora om- och nybyggnationer vid Akademiska sjukhuset samt nya depåer för busstrafiken. För 2015–2017 rör sig fastighetsinvesteringarna runt 4,5 miljarder kronor. På längre sikt är siffran runt 6 miljarder. Försäljningen av Ulleråker kommer därför väl till pass och möjliggör en delfinansiering av dessa investeringar. Mycket återstår dock att göra för att säkerställa hur återstoden ska finansieras.
Försäljningen av Ulleråker innebär trots allt att landstinget har säkrat att cirka en tredjedel av de kommande årens fastighetsinvesteringar är finansierade.
I övrigt ser landstingets ekonomi allt annat än ljus ut. Bokslutet kommer inte att behandlas förrän på aprilfullmäktige, men redan nu är det tydligt att de flesta verksamheterna kommer att visa stora underskott för 2013. Prognosen för november 2013 visade ett underskott på 200 miljoner för Akademiska sjukhuset, minus 9 miljoner för Lasarettet i Enköping och minus 23 miljoner för Landstingsservice. Några förvaltningar såsom Folktandvården visade på ett överskott.
Prognosen visar att landstingets förvaltningar, exklusive kollektivtrafiken, kommer att visa ett underskott på sammanlagt 217 miljoner kronor.
Kollektivtrafiken och Gamla Uppsalabuss uppvisar däremot positiva resultat. Det ser inte mycket bättre ut för 2014. I november fastställde Produktionsstyrelsen förvaltningarnas budgetar för 2014. Lasarettet i Enköping beräknas gå 7 miljoner i underskott, som helt är kopplat till det politiska beslutet som den moderatstyrda alliansen fattade om att införa vårdval inom proteskirurgi. Det innebär att Lasarettet i Enköping gör samma operationer som tidigare men får mycket mindre betalt. Även den nya förvaltningen Hälsa och habilitering beräknas gå med underskott med någon miljon på grund av att de inte har fått ersättning för en politiskt dikterad omorganisation.
Det stora problemet för landstingets ekonomi under 2014 är dock budgeten för Akademiska sjukhuset.
Prognosen säger redan nu att sjukhuset beräknas att gå med ett underskott på 200 miljoner. Produktionsstyrelsen valde därför inte att fastställa budgeten för sjukhuset. Ärendet skickades i stället över till landstingsstyrelsen, som hittills inte har behandlat frågan. Detta trots att styrelsen var kallad till ett extra sammanträde den 13 januari. Ingen tycks heller veta hur finanslandstingsråd Erik Weiman (M) tänker hantera frågan. Hur detta skall sluta kan man undra, mot bakgrund av att sjukhuset de senaste två åren, vid årens början, signalerat att man kommer att hålla budget, men vid årens slut redovisat underskott i storleksordningen 170-200 miljoner kronor.
Det har också framkommit att vårdavtalet mellan Akademiska sjukhuset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen inte är underskrivet, på grund av att Akademiska helt korrekt anser att avtalet inte ger sjukhuset kompensation för bland annat ökande läkemedelskostnader. Detta faktum var något som oppositionens ledamöter inte fick vetskap om inför Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut om vårdavtalen, vilket är högst anmärkningsvärt. Det blir näst intill pinsamt att en styrelse tar beslut om att fastställa ett avtal som inte är färdigförhandlat.
I den politiska inriktningen som också antas på fullmäktige på tisdag går att läsa att ”kostnaderna för landstingets verksamheter ska inte öka snabbare än utvecklingen av skatter och statsbidrag”. Tyvärr är det ett mål som är långt ifrån att uppfyllas.
I november var nettokostnadsutvecklingen förskräckande 7,6 procent. För 2014 är prognosen att utvecklingen av skatter och bidrag kommer att vara strax under 3 procent och utvecklingen av verksamhetens kostnader strax under 4 procent. Detta beror till stor del på en hög nettokostnadsutveckling, men också på att regeringen har prioriterat skattesänkningar före statsbidrag till vården. Landstinget har inte heller fått del av de få stadsbidrag som finns. I sammanställningen som Dagens Samhälle har presenterat är Landstinget i Uppsala län näst sämst i landet när det gäller statsbidrag per invånare.
Dessa bidrag är ofta prestationsbundna, och den troliga orsaken till landstingets usla placering är dålig styrning.
Vi vet redan nu att landstingets ekonomi för 2013 åter kommer att räddas av engångsintäkter. Nu är det AFA-pengarna. Det börjar kännas som en tradition. Tidigare har det varit olika reavinster som räddat majoriteten. Det är här vi återkommer med frågan om försäljningen av Ulleråker. Det som inte får ske nu är att den borgerliga majoriteten lutar sig tillbaka och använder försäljningspengarna till driften av våra sjukhus. Pengarna från försäljningen behövs verkligen, men för att finansiera framtidens sjukvård i form av nya investeringar.
Ingen kommer att bli hjälpt av att majoriteten i landstingsstyrelsen och i hälso- och sjukvårdsstyrelsen försöker gömma undan problemen för medborgare, medier och opposition. Visst är det val i höst, men när det gäller denna högst allvarliga situation krävs breda blocköverskridande diskussioner och uppgörelser för att komma till rätta med problemen och återskapa ordning och reda i landstingets ekonomi.
Börje Wennberg (S)
Vivianne Macdisi (S)
Bertil Kinnunen (S)
samtliga landstingsråd i opposition