Enköping första hbt-sjukhuset

Sedan några veckor är medicinkliniken vid Enköpings lasarett hbt-certifierad. Inom ett år planeras lasarettet bli Sveriges första hbt-sjukhus. Vi ser fram emot att fler av landstingets verksamheter följer dessa goda exempel, skriver Anna Manell och Lina Nordquist.

Anna Manell (FP) (bilden) skriver tillsammans med Lina Nordquist (FP).

Anna Manell (FP) (bilden) skriver tillsammans med Lina Nordquist (FP).

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2013-07-16 09:36
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Hon fick inte veta nånting ... inte ens att jag var där ... man ger inte information till min närmast anhöriga som står i pappren, men man ger information till en man som uppger sig vara min pappa, trots att han INTE står som närmast anhörig?”

”Eftersom jag lever med en man sedan 24 år tillbaka var det hans namn jag angav och sa att det är min sambo. Då säger sjuksköterskan ”Jaha... men har du ingen släkting eller så?”

Citaten ovan är hämtade ur Gerd Röndahls forskning om homo-, bi-, trans- och queerpersoners (hbtq) upplevelser av svensk sjukvård.

Trots att Hälso- och Sjukvårdslagen stadgar att svensk vård ska bemöta alla människor jämlikt och med respekt, visar hennes och andras forskning hur hbtq-patienter upplever att sjukvårdpersonalen på sina håll har svårt att hantera dem som patienter.

Andra studier visar att både personal och studenter under vårdutbildningen är okunniga och osäkra om bemötande av hbtq-personers behov.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, hjälper verksamheter till bättre kunskap och bemötande. För vårdens del kan det innebära att att journaler inte längre utformas ur ett heterosexuellt perspektiv, och för vissa verksamheter kan en förändring vara så enkel som att vara medveten om sitt språkbruk. Man kan fråga efter ”en förälder” i stället för efter ”mamma och pappa” vid telefonsamtal, eller använda benämningar som “partner” i stället för “pojkvän” och ”flickvän”.

Tyvärr har många hbtq-personer fortfarande år 2013 dåliga relationer till sina familjer och lever oftare ensamma än andra. Detta gör att det vid svårare sjukdomar också kan vara extra viktigt för vårdpersonal att säkerställa att en hbtq-patient har tillräckligt socialt stöd.

Med RFSL:s hjälp får varje verksamhet kunskap om hur just de kan förbättra sin kompetens och sitt bemötande gentemot sina patienter och brukare.

Folkpartiet Liberalerna vill se hbtq-kompetens inom all vård och omsorg, i verksamhet såväl som i ledning. Vi ser detta som en förutsättning för att patienter och brukare ska få bästa möjliga omsorg och personalen en god arbetsmiljö. Det var därför glädjande när Folktandvården i Uppsala län inledde sin hbt-certifiering i RFSL:s regi 2010. Lika positivt har det varit att i landstingets Folkpartiledda utskott för demokrati, jämlikhet och integration ge Folktandvården möjlighet att stå som förebild för vår övriga verksamhet.

Sedan några veckor tillbaka är nu medicinkliniken vid Enköpings lasarett hbt-certifierad, och om allt fortlöper enligt plan kommer sjukhuset inom ett år att bli Sveriges första hbt-sjukhus.

Vi ser framemot att fortlöpande ta del av hur allt fler av landstingets verksamheter följer dessa goda exempel.

”Vårdpersonalen ska vara mycket mer öppen, just för att de ska kunna ha en naturlig kontakt med både patienter och anhöriga?” säger en man i en av Röndahls studier. Dit är vi äntligen på väg nu.

Anna Manell
ordförande (FP) utskottet för demokrati, jämställdhet och integration
Lina Nordquist
ledamot (FP) utskottet för demokrati, jämställdhet och integration
UNT 16/7 2013

Läs mer om