Allt för få kvalificerade kvinnor når toppositioner i näringslivet. Ledamöterna i EU:s bolagsstyrelser består bara av 16 procent kvinnor. I Sverige är snittet 24 procent, vilket är högre än genomsnittet, men långt ifrån tillfredställande. Även om andelen kvinnor i ledningspositioner har fördubblats sedan 1998 står det klart att utvecklingen för jämställda bolagsstyrelser har stannat upp.
För att skynda på framstegen mot en jämnare könsfördelning presenterade EU-kommissionen i fjol ett förslag till direktiv som tvingar Europas cirka 5 000 börsnoterade bolag att ha minst 40 procent kvinnor i styrelserna år 2020, annars väntar böter. Förslaget behandlas just nu i Europaparlamentet, bland annat i det rättsliga utskottet och ekonomiutskottet.
Folkpartiet menar att kvotering är fel sätt att öka jämställdheten i bolagsstyrelserna. Konkret innebär det en kraftig inskränkning i äganderätten som för oss är oacceptabel. EU ska inte detaljreglera hur vi i Sverige tillsätter styrelseledamöter i privata företag.
Det är varje företags eget ansvar att sätta upp sina egna mål och i slutänden måste det vara aktieägarna som bestämmer vilka som ska sitta i styrelsen och leda företaget.
I stället för att diskutera hur många kvinnor som ska sitta i bolagsstyrelserna borde debatten i stället handla om varför det är viktigt att få in fler kvinnor i toppositioner och hur vi kan få fler kvinnliga chefer. Det handlar om att förändra attityder och ta bort barriärer för kvinnor som vill göra karriär. Attitydförändringarna inom företag måste ske från lägre chefsnivåer och upp mot ledningsnivån.
Det är mellanchefer och högre chefer som ofta utgör rekryteringsbas för bolagsstyrelserna. Fler kvinnor måste lyftas upp inom företagen och bli affärsområdeschefer, ekonomichefer och vd:ar. Att bara fokusera på styrelserna är att börja från fel håll och kommer inte att leda till en verklig förändring.
Dessutom handlar jämställdhet om att ha lika rättigheter och att bli bemött, bedömd och sedd som person och inte som ett kollektiv. Kvotering leder bara till särbehandling genom att kön sätts före kompetens. Detta motverkar snarare jämställdhet. Dessutom ger det inte de spill-over effekter som man skulle önska.
Den norska kvoteringslagstiftningen har exempelvis inte automatiskt lett till fler kvinnor i ledningspositioner i de norska företagen och ett moment 22 råder.
De ändringsförslag som vi lagt fram i våra respektive utskott baserar vi i stället på den danska modellen som trädde kraft i april i år. Där sätter företagen upp individuella jämställdhetsmål för ledningen och tar fram en jämställdhetspolicy där åtaganden och resultat tydligt redovisas i årsrapporten.
De viktigaste ändringsförslagen vi lagt fram i våra respektive utskott är:
- Företagen ska sätta upp individuella mål för andelen kvinnor i styrelse och ledning.
De bör även se till att urvalsgruppen för styrelseposter innehåller både män och kvinnor. Vid nominering till en post bör man föreslå en kvinna och en man.
- Varje företag bör ta fram en jämställdhetspolicy där hinder för kvinnors avancemang inom företaget kartläggs och där man presenterar konkreta åtgärder för hur jämställdhetsmålen ska nås, framför allt på ledningsnivå, exempelvis karriärutvecklingsprogram, flexibla arbetstider, mentorskap, och rekryteringspolicy.
- I sin årsredovisning och på sin hemsida bör företagen redogöra för vilka åtaganden man gör inom ramen för jämställdhetsarbetet, samt tydligt presentera nyckeltal och mål, samt självklart vilka mål man har uppnått.
Våra ändringsförslag möter dock på stort motstånd hos de två största grupperna i Europaparlamentet – de konservativa och socialisterna, som stödjer EU-kommissionens kvoteringstvång.
När det gäller jämställdhet har EU:s institutioner dessutom väldigt låg trovärdighet. EU-kommissionen består till två tredjedelar av män och Europeiska centralbanken har inte en enda kvinna i sin styrelse.
Att det inte skulle finnas en enda kvalificerad kvinna inom penningpolitiken i Europa faller på sin egen orimlighet. Utan att först ha sopat rent framför vår egen dörr kan vi inte tala om för EU:s privata börsbolag hur de ska rekrytera sina styrelser.
Cecilia Wikström
Europaparlamentariker (FP)
gruppledare i det rättsliga utskottet
Olle Schmidt
Europaparlamentariker (FP)
ansvarig för Europaparlamentets yttrande i ekonomiutskottet
UNT 23/9 2013