Ännu en gång går Europa en tuff höst till mötes. Arbetslöshet, oroväckande höga statsskulder och ett fortfarande svagt finansiellt system har lett till en nedgång i ekonomisk aktivitet i alla EU-länder.
De offentliga finansernas tillstånd i många EU-länder gör att det nu är avgörande att fokusera på reformer som bidrar till högre tillväxt och fler jobb. Men ambitionen att skapa tillväxt får inte tas till intäkt för att ytterligare öka skuldbördan – nyckeln till tillväxt är i stället innovation, produktivitet och bättre riktade investeringar.
Europa behöver smarta tillväxtreformer som stimulerar efterfrågan, förbättrar konkurrenskraften och bidrar till konsolidering av de offentliga finanserna.
Våra länder har alla genomfört tuffa strukturella reformer de senaste årtiondena. Vi har kommit ut starkare på andra sidan:
Sverige och Finland genomförde ett antal reformer i samband med 90-talskrisen. Strukturella reformer bidrog gradvis till att ekonomin åter fick fart och, tillsammans med ett långsiktigt och trovärdigt ramverk för statsbudgeten, var detta en del av förklaringen till att vi återvann marknadens förtroende och belönades med lägre räntor på statsskulden.
Tyskland reformerade arbetsmarknaden och satsade på innovation och utbildning för att stärka landets konkurrenskraft. Dessa reformer har gett Tyskland en stabil grund för att möta de externa chockerna i den nuvarande ekonomiska krisen.
Litauen, Lettland och Estland upplevde dramatiska fall i BNP 2009, men har visat att det är möjligt att övervinna skuldkriser, stärka den egna konkurrenskraften och återgå till tillväxt.
Efter oerhörda insatser för att konsolidera de offentliga finanserna och med hjälp av strukturella reformer och ett effektivt användande av EU:s strukturfonder ökade BNP i de baltiska staterna förra året med 6–8 procent.
En politik för smart tillväxt bör ha som mål att skapa öppna ekonomier med ett stort utbyte av varor, tjänster, kapital, kunskap och arbetskraft. Att vidareutveckla EU:s inre marknad, särskilt genom att skapa en digital inre marknad, och att riva ner ytterligare hinder för frihandel, är därför centrala åtgärder för att få fart på den europeiska tillväxten.
Framsteg har skett, men en fullt utvecklad inre marknad för tjänster kan bidra med 1 200 miljarder kronor till EU:s BNP. Till detta kommer att de frihandelsavtal som just nu diskuteras, bland annat med Japan och USA, kan ge ett tillskott på ytterligare 1300 miljarder kronor.
Smart tillväxt är tillväxt från innovation och ökad produktivitet, vilket i förlängningen öppnar upp för lägre arbetslöshet. Därför uppmanar vi nu EU:s medlemsländer att agera beslutsamt för att skapa förutsättningar för smart tillväxt.
Birgitta Ohlsson, EU-minister, Sverige
Michael Link, EU-minister, Tyskland
Alexander Stubb, Europa- och utrikeshandelsminister, Finland
Audronius A?ubalis, utrikesminister, Litauen
Edgars Rinkevics, utrikesminister, Lettland
UNT 3/10 2012
Artikeln publliceras också i Financial Times (Storbritannien) och FT Deutschland.