Europas fred Àr i dag hotad genom Rysslands aggression mot Ukraina. Det Àr ett fundamentalt hot mot den sÀkerhetsordning som vi kommit att ta för sjÀlvklar, eftersom den Àr en sjÀlvklar ordning. SuverÀna stater Àr inte underordnade nÄgon annan stats intressen eller uppfattningar.
Förra sommaren intrĂ€dde Kroatien som medlem i Europeiska unionen. DĂ€rmed tog ytterligare ett land frĂ„n det forna Jugoslavien steget in i en union som öppnar grĂ€nser och binder mĂ€nniskor samman i samarbete. FrĂ„n den gamla kommunistiska strukturen in i den nya tidens demokratiska öppenhet. Det Ă€r sĂ„ lĂ€nderna pĂ„ vĂ€stra Balkan kan lĂ€gga historiens sĂ„r och missdĂ„d bakom sig. Men det var likvĂ€l inte mer Ă€n 10 Ă„r sedan lĂ€nder som Slovenien och Kroatien liksom Serbien â med Kosovo som ett sĂ€rskilt sĂ„r â samt Makedonien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina precis hade nĂ„tt slutet pĂ„ ett krig i vĂ„rt Europa.
Med Sloveniens och Kroatiens medlemskap i EU har en ny fredsordning öppnats upp pÄ VÀstra Balkan. Serbien, Montenegro, Makedonien, Albanien och Bosnien-Hercegovina Àr alla en del av ett utvidgat europeiskt samarbete, dÀr nÄgra av lÀnderna, med Serbien i spetsen, förhandlar om medlemskap. Det Àr en process som inte bara binder dessa lÀnder nÀrmare Europa utan ocksÄ binder dem nÀrmare varandra. Det tar tid och det möter motstÄnd av den gamla tidens krafter. I dag leder jag en konferens i Europaparlamentet med företrÀdare för Serbien, Makedonien, Kosovo och Albanien.
Min strÀvan Àr att driva pÄ en diskussion som inte bara handlar om medlemskapets framtida möjligheter utan ocksÄ om de krav det stÀller pÄ förÀndringar i dag. Det stÀller allra först krav pÄ en insikt att dessa lÀnder har en gemensam framtid som de kan utveckla inom ramen för EU. Det stÀller för det andra krav pÄ att man lÀmnar historien bakom sig som en lÀrdom, istÀllet för att föra med den in i framtiden som en fotboja av motsÀttningar eller hat. För det tredje krÀvs att man reformerar ekonomin sÄ att handel kan vÀxa fram, inte bara gentemot dagens EU utan ocksÄ vÀxa mellan lÀnderna pÄ VÀstra Balkan.
Man ska i detta arbete ha klart för sig att samma geopolitiska strÀvan som Ryssland visar gentemot Ukraina Àven odlas gentemot dessa lÀnder. Det handlar om energipolitiken, det handlar om stödet till gamla korrupta strukturer och det handlar inte minst i Serbiens fall om försök att odla en kulturell gemenskap pÄ demokratins bekostnad.
Europa mĂ„ste nu kunna hĂ„lla flera bollar i luften. Vi mĂ„ste kunna reagera och agera mot ett Ryssland â som förlorat respekten för internationell lag och de avtal som landet har ingĂ„tt i â och som odlar en etnisk rysk nationalism. Vi mĂ„ste inse att denna nationalism strĂ€cker sig bortom fler grĂ€nser Ă€n en. Men vi mĂ„ste ocksĂ„ stĂ„ fast vid det enkla kravet pĂ„ demokrati och respekt för mĂ€nskliga fri- och rĂ€ttigheter som en vĂ€g in mot europeisk gemenskap och stabilitet.
Vi fÄr inte pÄ vÀstra Balkan göra det misstag som gjordes gentemot Ukraina, nÀr allt för mÄnga ville stÀnga landets vÀg in i Europeiska unionen. Det bidrog till ett Ukraina som förlorade en samlande vision som Äteruppstod först pÄ det stora torget i Kiev.
LÀnderna pÄ vÀstra Balkan mÄste fÄ slippa att Àn en gÄng se vÄldet komma tillbaka som en lösning pÄ etniska konflikter. Det Àr Europas ansvar och möjlighet.
Gunnar Hökmark, vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp EPP-gruppen och moderaternas förstanamn vid EP-valet