Inte mindre än 100 000 kronor tvingas en familj som tidigare varit bosatt i Uppsala att betala i vite. Anledningen? Familjen har valt att inte skicka sina barn till en kommunal eller fristående skola, utan att istället ge dem undervisning i hemmet. Uppsala kommun menade dock att detta inte var förenligt med gällande lagstiftning och familjen tvingades ta strid emot kommunen för rätten att hemundervisa. Högsta förvaltningsdomstolen har nu slagit fast att kommunen hade rätt och familjen har nu dömts att betala denna rekordsumma i sammanhanget.
Vi unga kristdemokrater tycker det är en självklarhet att det är familjen som ska bedöma vilken utbildningsform som passar deras barn. Den svenska lagstiftningen är paternalistisk och antyder att det är politiker, inte föräldrarna som bär ansvaret för att göra bedömningar kring barnens uppväxt.. Lagstiftningen måste ändras och dagens skolplikt ersättas av en läroplikt. Det är inte formen för utbildningen som är det viktiga, utan att alla barn ges fullgoda kunskaper.
Europakonventionen om mänskliga rättigheter – som också är svensk lag - ger föräldrar rätten att välja utbildning åt sina barn i enlighet med en religiös eller filosofisk övertygelse. I Sverige väljer de allra flesta som nyttjar denna valfrihet att skicka barnen till en fristående skola. Därför är gruppen som väljer hemundervisning ganska liten. Att frågan rör en liten grupp gör den dock inte mindre viktig. Detta handlar ytterst om rätt och fel.
I Sverige har möjligheterna till hemundervisning länge varit begränsade. Den nya skollagen som börjande gälla 2011 är tyvärr än mer restriktiv än sin föregångare från 1985. Det krävs nu ”synnerliga skäl” och då räknas religiösa och filosofiska bevekelsegrunder inte som tillräckliga. Den svenska lagstiftningen strider med all sannolikhet mot Europakonventionen. Det är pinsamt att situationen till och med förvärrats under Alliansens tid vid makten och att friheten minskat i detta avseende.
Den fråga som vi ytterst bör ställa oss är vem som har rätten och skyldigheten att uppfostra våra barn? Är det föräldrarna eller staten? Som kristdemokrat menar jag att det naturligtvis är föräldrarna som känner sina barn bäst och bara de kan ta ett helhetsansvar för barns och ungas uppväxtvillkor. De måste också ges större möjligheter att kunna ta detta ansvar, genom mer valfrihet och inflytande.
Det finns liberala och socialistiska krafter som kritiserar hemundervisning och försvarar förbudet. Dessa brukar hänvisa till att barn måste ges utbildning av ”professionella pedagoger” och att de annars riskerar att bli efter kunskapsmässigt och socialt utanför. Liberalsocialisterna glömmer då att även barn som hemundervisas ska uppnå precis samma kunskap som om de gått i an vanlig skola och att kontinuerliga kontroller görs. Dessutom finns inget som pekar på att hemundervisade barn skulle bli mindre framgångsrika på något sätt. Det mesta tyder snarare på motsatsen.
Utbildningen är viktig för att skapa samhälle där barn och unga växer upp till trygga och ansvarstagande medborgare. Däremot är formen helt irrelevant för att avgöras av politiken. Därför menar jag att skolplikten ska ersättas av en läroplikt, vilket finns i exempelvis Finland. Den tidigare nämnda familjen i Uppsala har också tvingats i landsflykt till detta grannland. Är detta värdigt ett fritt land som Sverige?
Sara Skyttedal
Förbundsordförande, KDU
UNT 23/8 2013