Den nya kollektivtrafiknämnden inom landstinget, som är ansvarig för kollektivtrafikens utveckling, har tagit fram sin första plan för hur kollektivtrafiken ska utformas för att resandet ska fördubblas. Vi hade hoppats på att man menade en fördubblad marknadsandel, inte något annat. Vi är oroliga för att den antagna planen är för defensiv och att kommunernas fysiska planering hindrar att kollektivtrafiken kan utvecklas och bidra till ett uthålligt samhälle i stark tillväxt. Kollektivtrafiken är en av hörnstenarna för att göra tillväxten möjlig för boende och besökande i regionen.
Ett fördubblat resande inom kollektivtrafiken som tar marknadsandelar från biltrafiken innebär inte att man når ett uthålligt samhälle i tillväxt. Det kommer att innebära att problemen med trängsel och framkomlighet bara förstärks ytterligare när man tillåter att också biltrafiken kan fortsätta att öka i ett samhälle där antalet invånare ökar.
Nya anläggningar för biltrafik inducerar ny biltrafik. Kollektivtrafiken måste prioriteras i alla sammanhang och man måste sluta planera för en biltrafik i tillväxt.
Om man tittar på den tillgängliga statistiken kan man se att bilanvändningen har nått sitt maximum och nu är på nedåtgående trend i stora delar av västvärlden. Bilinnehavet minskar hos yngre personer och man tar körkort allt senare. Enligt forskarna kör de som tar körkort strax före de fyller 30 år ca 30 procent mindre än de som tagit körkort när de var tio år yngre. Att biltrafiken har haft sitt maximum har man inte riktigt greppat ännu så planerandet fortsätter för en ständigt ökande biltrafik.
Är man nu överens om vilka grundproblemen är med dagens kollektivtrafik och dess förutsättningar så att man kan gå vidare till nästa nödvändiga steg där nya innovativa och kreativa lösningar krävs? Kollektivtrafiken måste få en högre tydlighet i den fysiska planeringen än i dag för att målen om en fördubbling ska kunna nås.
Kollektivtrafiken är en nyckelspelare i det uthålliga samhället och man måste beakta kollektivtrafikens förutsättningar i samband med bebyggelseplaneringen. Man kan inte lyfta in lösningar för kollektivtrafiken i efterhand och tro att det blir bra.
Det finns många goda exempel i världen där man låtit bebyggelsens utbyggnad styras av kollektivtrafiken. Spårvagnar, attraktiva bussar och andra kollektivlösningar har funnits tidigt på plats och tom många gånger innan annan verksamhet. Detta krävs för att vi ska nå det viktiga målet om en fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken.
En fördubbling av andelen innebär inte att man hindrar en utveckling av landsbygden eller att det skulle förhindra eller begränsa tillväxten. Det finns exempel i världen där man kombinerat en smart kollektivtrafiklösning utan att för den skull göra avkall på attraktivt boende. Det bara kräver lite mer omtanke och arbete med den fysiska planeringen.
För att nå målen om en fördubbling måste man noggrant kartlägga nuläget. Var och under vilka tidsperioder finns det i dag ledig kapacitet för att kunna få med fler resenärer i kollektivtrafiken utan att för den skull behöva öka resursåtgången? Det är på platser med ledig kapacitet man ska sätta in sina marknadsföringsåtgärder.
Var ska man öka befolkningens kunskaper om kollektivtrafiken och även få till stånd ändrade attityder? Det kommer inte att räcka bara med att kollektivtrafiken förbättras utan man måste också arbeta med olika åtgärder som påverkar färdmedelsval och resvanor.
Incitament, marknadskommunikation och förändrade attityder krävs för att målet om en fördubblad marknadsandel ska nås. Kommunerna kommer att kunna stödja den önskade utvecklingen genom att arbeta med förändrad parkeringspolicy och förbättrad framkomlighet för busstrafiken men framför allt med den fysiska planeringen. Under lång tid har planeringen och utbyggnaden skett på ett sådant sätt att kollektivtrafikens förutsättningar missgynnats.
Vissa baskrav måste vara uppfyllda för att fler ska vilja åka kollektivt. Kollektivtrafiken måste vara enkel, pålitlig, trygg, säker och tillgänglig. Det blir den genom gena och snabba linjedragningar och med inom vissa områden yttäckande trafik.
För Uppsalas del bör huvudmännen överväga ett nytt innovativt och robust trafiksystem med hög turtäthet och exklusiv framkomlighet. I detta sammanhang är det inte spårtaxi som vi menar. Man bör bara beakta sådana trafiksystem som i dag har en teknisk mognad så att de finns i användning någonstans i världen.
Man bör satsa på egna körfält på alla infartsleder för busasrna. Om man ska köra buss i blandtrafik så blir detta endast på de gator där det inte finns några framkomlighetsproblem.
Det glädjer oss att kollektivtrafiken ska göras fossilfri och energieffektiv. Samt att avgasutsläpp och andra emissioner som är skadliga för människors hälsa begränsas. För att detta mål ska nås krävs investeringar i ny infrastruktur och i nya fordon. Allt eftersom fordonen byts ut förväntar vi oss att detta görs mot bussar med hög tillgänglighet för alla kundgrupper. Här ligger Uppsalaregionen efter vad andra regioner i landet har uppnått.
Sammanfattningsvis är förväntningarna nu höga på att skola och utbildning, vård och omsorg samt arbete och kultur ska få den goda och effektiva kollektivtrafik den förtjänar. Det är landstinget som nu är ensamt ansvarigt för all den lokala och regionala kollektivtrafiken men det kommer att krävas mycket samarbete med kommunerna. Kommunerna ansvarar för bebyggelseplanering som är en grundförutsättning och har även andra styrmedel i sina händer.
Även om Landstinget är ensamt ansvarigt för kollektivtrafikplaneringen kvarstår mycket för kommunerna för att ge kollektivtrafiken förutsättningar att utvecklas. Trafikverket är också en viktig aktör som huvudman för vägnät och bansystem. En bred acceptans och uppslutning måste till för den goda kollektivtrafikens skull.
Peter Eklund
konsult
Mats Börjesson
Konsult
UNT 29/9 2012