Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks från dagens 26,3 procent till 22 procent den 1 januari. Sänkningen beräknas kosta cirka 16 miljarder kronor.
Regeringen hävdar att en sänkning är en nödvändighet för att Sverige ska bli internationellt konkurrenskraftigt. Men argumentet är direkt vilseledande. Sverige har väsentligt lägre bolagsskatt än genomsnittet för våra 10 viktigaste handelspartners som ligger på 29,2 procent. För att ge några exempel har Tyskland 30 procent, Norge 28 och USA 39. Vår nivå på 26,3 procent ligger nära genomsnittet för OECD:s medlemsländer. Men nu gäller dessa jämförelser den formella nivån på bolagsskatten. Om vi i stället tittar på den verkliga bolagsskattenivån i Sverige är den i praktiken mycket lägre än 26,3 procent. I Sverige har företagen förmånliga avdragsmöjligheter för räntekostnader, avskrivningar, periodiseringar med mera.
Skatteverket redovisar varje år hur stora dessa justeringar är. År 2009 hade företag som gick med vinst efter alla avdrag en inbetald skatt på enbart 12,2 procent. Ser man till hela decenniet 2000–2009 var den inbetalda skatten i förhållande till företagens resultat efter finansnetto i genomsnitt endast cirka 15 procent. Det är det som är den verkliga nivån på bolagsskatten och det vore orimligt att påstå något annat än att den är mycket konkurrenskraftig internationellt.
I stället för att sänka skatten ytterligare anser Vänsterpartiet att avdragsmöjligheterna behöver ses över och ytterligare begränsas så att bolagsskattebasen breddas och blir mer progressiv.
Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att företagen ska vara med och ta större socialt ansvar, bidra till samhällsutvecklingen och stärkt ekonomi samt skapa jobb och bidra till bra samhällsservice efter förmåga. Bolagsskatten ligger på en nivå som inte kan anses för låg internationellt sett och därför prioriterar vi i kommande budget andra förslag för att stärka företagen och för att Sveriges ekonomi ska utvecklas bättre.
Vi vill förbättra infrastrukturen, både i ökat underhåll och nya järnvägsspår, så att företagen kan välja det mest miljövänliga sättet för sina transporter. Företagens godstransporter har drabbats hårt av tågförseningarna de senaste åren. Samtidigt är vi ett läge där vi av miljö- och klimatskäl mer än någonsin behöver öka järnvägssatsningarna.
Vänsterpartiet vill att fler företag ska kunna frakta sina varor med en godstrafik som minimerar utsläpp och ger svensk industri ökad konkurrenskraft med snabbare och leveranssäkra transporter. Underhållet av våra vägar behöver kraftigt förbättras, vägar tjälsäkras och god täckning för IT och tele behöver förbättras.
Vänsterpartiet vill se en hållbar industriell utveckling med inriktning mot minskad resursanvändning och energiförbrukning och med syfte att driva på för nya tekniska lösningar. Fokus ligger dels på kommersialisering av forskningsresultat och dels på möjligheter att prova ny teknik och processutveckling.
Tillgång på material, energi, kunskap och kapital är en grundförutsättning för en industrination. I en värld där tillgången på råvaror blir allt knappare och miljöutmaningarna allt större blir innovationer och produkter med högre förädlingsvärden och lägre resursförbrukning allt viktigare.
Det behöver bli en starkare koppling mellan forskningsvärlden och industrin. Det arbetet kommer att behöva intensifieras och fördjupas. Därför kommer vi att avsätta resurser för att Sveriges roll som industrination ska stärkas.
Forskning och utveckling i små och medelstora företag är ett annat område som behöver stärkas. Vänsterpartiet föreslår ett stöd på upp till 30 procent eller max 2,5 miljoner av företagets kostnader för forskning och utveckling. Alla företag med under 250 anställda ska omfattas.
Vänsterpartiet vill minska företagens sjuklönekostnader. Mindre företag med upp till 10 anställda ska helt slippa betala 14 dagars sjuklön. Sjuklönekostnader kan ge upphov till problem i det enskilda företaget, exempelvis avbrott i verksamheten som påverkar resultatet. Genom förslaget avlastas företagen ekonomiskt samtidigt som utestängningseffekter på arbetsmarknaden minskar.
Detta är reformer som vi menar är ger mycket större effekt än regeringens föreslagna sänkning av bolagsskatten. Det är reformer som är viktiga för företagens utveckling och för att stärka konkurrenskraften internationellt.
Ulla Andersson
ekonomisk-politisk talesperson (V)
Jacob Johnson
riksdagsledamot (V), skatteutskottet
UNT 15/9 2012