Den enskilda individen har det yttersta ansvaret för sin hälsa, och de flesta av oss kan förbättra den. Men det handlar också om vilka möjligheter som finns för att göra hälsosamma val. Förutsättningar skapas till stor del i vårt närsamhälle - i skolan, på jobbet, i vården, i samhällsplaneringen och i föreningslivet.
I dag beräknas kostnaderna för sjukdomar till följd av inaktivitet, fetma och övervikt till minst 25 miljarder kronor per år. Rätt förutsättningar bidrar till minskade kostnader för samhället och möjlighet att få mer resurser till andra prioriterade områden. Att satsa på folkhälsan är alltså en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt.
För att nå resultat och uppnå en god hälsa på lika villkor i enlighet med det folkhälsopolitiska målet krävs långsiktigt arbete med insatser på flera nivåer och för särskilt utsatta grupper – i Uppsala län såväl som i Sverige. I länet råder generellt en god folkhälsa men vi är väl medvetna om att det finns skillnader gällande levnadsvanor mellan kvinnor och män, unga och gamla samt hög- och lågutbildade. Skillnader finns också beroende på etnicitet.
Alkoholkonsumtion är en sådan levnadsvana där man kan se tydliga köns- och åldersrelaterade skillnader. Yngre dricker mer än äldre och fler män än kvinnor berusningsdricker en gång i månaden eller oftare. Enligt landstingets liv- och hälsaundersökning år 2008 har 26 procent av männen och 13 procent av innorna i åldern
18-84 år berusningsdruckit en gång i månaden eller oftare. Undersökningen visar också att fler kvinnor än män har ett riskfyllt alkoholbeteende. Ännu ett känt faktum från forskningen är att människor med en mer utsatt ekonomisk och socialsituation har en sämre hälsa. Skillnaderna kan vara oroande stora också mellan kommunerna. Enligt landstingets senaste liv- och hälsaundersökning är till exempel 68 procent av männen i en av länets kommuner överviktiga/feta medan kommunen med lägsta andelen har en siffra på 51 procent. Sedan undersökningen år 2000 har andelen länsinnevånare med fetma ökat från 10 till 14 procent år 2008 och trenden fortsätter uppåt.
Tillsammans kan vi arbeta för en god folkhälsa genom att åtgärder och aktiviteter anpassas i omfattning och utformning till dem med störst behov. Alla som kan, förväntas bidra till befolkningens hälsa och länets samlade folkhälsa. Det är viktigt att arbetet är både kontinuerligt och långsiktigt. Regionförbundets medlemmar (landstinget och länets kommuner) är överens om vikten av ett gott folkhälsoarbete. Alla beslutsfattare i Uppsala län har ett ansvar för att skapa förutsättningar för goda livsvillkor och att öka möjligheten till hälsosamma val. Att satsa på folkhälsan är också att satsa på ekonomisk tillväxt. Enligt en studie gjord av Statens folkhälsoinstitut finns tydliga samband mellan god folkhälsa och ekonomisk tillväxt. En befolkning med god hälsa innebär inte bara ett allmänt bättre välbefinnande för människor, minskade sjukskrivningar och lägre sjukfrånvaro. En god hälsa innebär också en ökad förmåga till högre tbildning och mer flexibilitet och mottaglighet för förändringar i arbetslivet. Dessa komponenter ökar möjligheten till arbete och högre inkomst och därmed en stark hushållsekonomi. Tillgång till arbete och högre inkomst ger också produktivitet till samhället och en konsumtionsefterfrågan. I ett samhällsekonomiskt perspektiv leder detta till investeringar och därmed ekonomisk tillväxt.
Under andra veckan i maj uppmärksammas Ett friskare Sverige och i vår region uppmärksammar vi givetvis ett friskare Uppsala län. På uppdrag av regeringen är Uppsala län en del av den nationella satsningen som pågår hela veckan. Regionförbundet Uppsala län axlar ansvaret att mobilisera inför veckan och en mängd aktiviteter kommer att genomföras.
Kommuner, landsting och privata aktörer kommer bl.a. att ha evenemang i Stadsparken och på Stora torget. För att se utbudet av aktiviteter kan du gå in på www.ettfriskaresverige.nu och se vad som erbjuds runt om i länet.
Cecilia Forss (M)
styrelseordförande i Regionförbundet Uppsala län