Replik. Att döma ut en reform 13 dagar efter att den införts är lite magstarkt. Men det är vad Claes-Olof Emgård Olsson, före detta akademidirektör vid Göteborgs universitet, gör fredagen den 13:e i UNT.
Visserligen håller jag med om att allt inte är fulländat med reformen – men jag tror också att det var ungefär på den här nivån gåvoskatteavdraget får ta sin början.
Norge har varit en viktig inspirationskälla för mig. Där höjdes avdraget stegvis från 900 till 6 000 till 12 000 kronor – och nu står regeringsalternativet bakom en höjning till 25 000 kronor
I efterhand ser självklart ingen de 6 000 norska kronorna som ett misslyckande, utan som ett steg på vägen!
Ingen skulle väl heller påstå att alliansregeringens jobbskatteavdrag var misslyckat, när det första steget var genomfört och det inte ensamt ledde till att sjuksköterskor och svetsare fick behålla en 1 000-lapp mer i månaden av sin lön.
Men i dag vet vi att det blivit så efter att de andra stegen också genomförts. Det förtar dock inte sanningen att det första steget – som beslutades 2006 – också var en framgång!
Kristdemokraternas mål är att stärka det civila samhället, Föreningssverige och de olika folkrörelserna – och då är gåvoskatteavdraget ett medel. Men vi är inte nöjda med att det första steget genomförts, även om det innebär ett principgenombrott – efter att frågan debatterats i Sveriges riksdag i över 50 år.
Därför håller jag med Emgård Olsson att fler steg behöver tas, och jag har också framfört kritik emot bland annat Skatteverkets snäva tolkningar av reformen.
Även fortsättningsvis tycker jag att vi ska snegla på Norges olika steg i gåvoskattereformen, och inkludera fler ändamål, höja nivån på avdraget och även ge företag möjlighet att göra avdrag för sina gåvor.
Men redan nu är jag övertygad om att reformen har förutsättningarna att bli en framgång.
Mikael Oscarsson (KD)
riksdagsledamot
UNT 24/1 2012