Skillnaden mellan skolor Àr numera stor och det svenska skolsystemet Àr inte lÀngre bra pÄ att kompensera för barns olika familjebakgrund. Hur har det kunnat bli sÄ hÀr och vad kan vi göra Ät det?
Förklaringarna Àr förstÄs mÄnga och det har talats mycket om felaktig pedagogik, brister i lÀrarutbildningen och den slarvigt genomförda kommunaliseringen. Men tre andra skolreformer frÄn nittiotalet, som Uppdrag granskning nyligen rapporterat om, förtjÀnar uppmÀrksamhet: FörÀldrar fÄr i dag vÀlja skola för sina barn, vi har ett unikt system med skolpeng och skolor fÄr etablera sig fritt om de uppfyller skolverkets krav.
RÀtten att vÀlja skola för sina barn kÀnns sympatisk och sjÀlvklar, men det fria skolvalet har tyvÀrr blivit ett drivhus för segregation, som det Àr utformat i dag. LÀnder med sammanhÄllna skolsystem nÄr bÀttre resultat, sÀger forskningen och det syns tydligt i Pisa-mÀtningarna.
HĂ€r stĂ€lls tvĂ„ principer mot varandra â individens frihet kontra kollektivets bĂ€sta. NĂ€r skillnaden mellan skolor ökar förstĂ€rks ocksĂ„ incitamentet att vĂ€lja skola. Vi ser det framför allt i storstĂ€derna, dĂ€r resursstarka förĂ€ldrar vĂ€ljer bort nĂ€rliggande kommunala skolor av rĂ€dsla för att deras barn ska fĂ„ en sĂ€mre utbildning. Man har höga förvĂ€ntningar pĂ„ skolan och vill att de egna barnen ska gĂ„ med likasinnade. Det gĂ„r att ha förstĂ„else för detta synsĂ€tt men frĂ„gan Ă€r om vi har rĂ„d med konsekvenserna. En skola behöver inte vara dĂ„lig för att förĂ€ldrar ska vĂ€lja bort den, och nĂ€r elevflykten vĂ€l har tagit fart Ă€r den nedĂ„tgĂ„ende spiralen ett faktum. Med varje elev försvinner 80 000 kronor och skolan tvingas ofta göra sig av med viktig personal för att klara hyran. NĂ€r speciallĂ€rare, elevassistenter och resursstarka barn försvinner drabbas de elever som blir kvar. Resultaten sjunker, fler elever flyttar och om ingenting görs kommer skolan att sjĂ€lvdö. Problemet Ă€r bara att elever gĂ„r dĂ€r under tiden, elever som inte fĂ„r den utbildning de har rĂ€tt till. Gruppen lĂ„gpresterande elever i Sverige vĂ€xer stadigt.
Systemet med den flyktiga skolpengen slĂ„r skoningslöst nĂ€r en elev försvinner och det blir mycket svĂ„rt för rektor att organisera verksamheten. Den svenska skolmarknadsmodellen kallas för âskolshoppingâ och det Ă€r vĂ€rt att notera att endast Sverige och Chile har fastnat för den.
Den fria etableringsrÀtten har resulterat i för mÄnga skolor i storstÀderna. Kommunerna har ingen möjlighet att sÀga nej till en ny skola som vill starta, trots vikande elevunderlag. Detta drabbar alla skolor i omrÄdet. De tÀvlar om eleverna och inte alltid pÄ lika villkor. Kommunala skolor Àr alltid skyldiga att bereda plats för de elever som hör till upptagningsomrÄdet. Det leder ofta till ett överskott pÄ lokaler som man ÀndÄ mÄste betala för. Uppdrag gransknings avslöjande att en del friskolor vÀljer bort resurskrÀvande elever Àr djupt oroande.
En av grundtankarna bakom friskolereformen verkar ha varit en önskan om privata initiativ med en klar pedagogisk idé, som komplement och inspiration till den kommunala skolan. De första friskolorna var ocksÄ av det slaget, mindre kooperativ och stiftelser med en alternativ pedagogik. Eventuell vinst gick tillbaka till verksamheten. Men med avregleringen och de generösa villkoren kom andra aktörer in pÄ marknaden och i dagslÀget bestÄr den övervÀgande majoriteten friskolor av stora koncerner med allmÀnpedagogisk inriktning och med höga krav pÄ vinstuttag frÄn sina aktieÀgare. Dessa stora koncerner har ofta en lÀgre lÀrartÀthet Àn övriga skolor, delvis pÄ grund av ett resursstarkt elevunderlag.
Denna rationalisering Àr en förklaring till de stora vinstuttagen, men frÄgan Àr om det Àr sÄ vi vill att vÄra skattemedel ska anvÀndas. Hade inte dessa pengar bÀttre behövts för att hjÀlpa en förortsskola med elevflykt och sociala problem?
Rut-avdrag för lĂ€xhjĂ€lp Ă€r det senaste politiska beslutet, som pĂ„verkar likvĂ€rdigheten. IdĂ©n att alla ska fĂ„ möjlighet att köpa hjĂ€lp till sina barn Ă€r god, men en rundringning till tio lĂ€xhjĂ€lpsföretag i Stockholm visar att en majoritet av kunderna bestĂ„r av resursstarka förĂ€ldrar till elever som redan har bra betyg. Ăr detta vĂ€l anvĂ€nda skattepengar?
FortsĂ€tter vi pĂ„ den inslagna vĂ€gen kommer vi att förlora kronjuvelen i den svenska vĂ€lfĂ€rden, den sista utposten i samhĂ€llet dĂ€r mĂ€nniskor frĂ„n skilda samhĂ€llsklasser har möjlighet att mötas â den sammanhĂ„llna svenska skolan.
HÀr kommer fem ÄtgÀrder för att minska skolsegregationen och öka likvÀrdigheten.
⹠RÀtten att vÀlja skola Àr hÀr för att stanna. Har vi en gÄng infört den Àr det problematiskt att gÄ tillbaka, ocksÄ av etiska skÀl. Men det fria skolvalet mÄste stöttas med en mer differentierad skolpeng med satsningar mot skolor i socialt utsatta omrÄden. Locka de bÀsta lÀrarna till förorten med bra arbetsvillkor och hög lön. Det gÄr att vÀnda trenden. Gottsundaskolan Àr ett bra exempel pÄ en förortsskola med goda resultat och som har lyckats behÄlla mÄnga resursstarka elever.
⹠FörÀndra systemet med skolpeng eller gör det Ätminstone trögare sÄ att det blir lÀttare för rektorer att organisera verksamheten.
⹠Ge kommunerna rÀtt att sÀga nej till nyetablering av fristÄende aktörer om det redan finns för mÄnga skolor i kommunen. Ge ocksÄ kommunerna rÀtt att ha synpunkter pÄ en ny skolas geografiska placering. Bidrar den till att mÄnga resursstarka elever flyttar frÄn en annan vÀlintegrerad och vÀlfungerande skola, Àr det ytterst tveksamt om den nya skolan ska fÄ etablera sig dÀr. SkÀrp kontrollen över friskolornas köer.
⹠BegrÀnsa aktiebolagens möjlighet att lÄta vinst försvinna frÄn skolan. Eftersom vinsten bestÄr av skattemedel ska lejonparten av den Äterinvesteras i verksamheten.
⹠Avskaffa Rut-avdraget för lÀxhjÀlp. Satsa i stÀllet pÄ skolor i socialt utsatta omrÄden.