Fördelningspolitik för de rikaste

Regeringens skatte- och fördelningspolitik innebär att de som har högst inkomster får 20 gånger mer än de som har lägst inkomst. Samtidigt försvagas de offentliga finanserna med 18 miljarder kronor, skriver Jacob Johnson.

Jacob Johnson (V)

Jacob Johnson (V)

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2013-10-18 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen Reinfeldt fortsätter envist sin politik, som gynnar högavlönade på bekostnad av välfärd och rättvisa. Resultatet blir ett Sverige där välfärden krackelerar, skillnaderna i livsvillkor mellan olika människor ökar och med minskad sammanhållning som resultat.

Även i ett internationellt perspektiv har ojämlikheten ökat mycket i Sverige. Faktum är att Sverige är det land inom OECD där den relativa fattigdomen ökat klart mest.

Sverige har gått ifrån att vara det mest jämlika samhället (1995) till en fjortondeplats (2010) i jämlikhetsligan.

Det finns flera förklaringar till den ökade ojämlikheten i Sverige under den borgerliga regeringen. Det handlar främst om sänkta skatter (jobbskatteavdrag, avskaffade förmögenhets- och fastighetsskatter), samtidigt som ersättningen till arbetslösa och sjuka försämrats.

Regeringen bereder alltså vägen mot ett tvåtredjedelssamhälle, där i och för sig en majoritet har det ganska eller mycket bra ekonomiskt, men där samtidigt en stor grupp av arbetslösa, långtidssjuka och lågavlönade kommer allt längre efter.

Även regeringens förslag i budgeten för 2014 pekar entydigt åt samma håll. De gynnar dem som har de högsta inkomsterna, samtidigt som välfärdssamhället urholkas.

Riksdagens utredningstjänst har gjort en fördelningsanalys av regeringens budget (RUT dnr 2013:1474).

Tabellen intill visar till exempel att de 10 procenten av svenskarna som har lägst inkomst (decil 1) får en nettoinkomstförstärkning på i genomsnitt 289 kronor om året, det vill säga knappt 25 kronor i månaden, medan de 10 procenten med högst inkomst (decil 10) får en nettoinkomstförstärkning med i genomsnitt 6 463 kronor om året eller mer än 500 kronor i månanden. Det betyder alltså cirka 20 gånger mer till dem med högst inkomst än till dem med lägst inkomst.

Det framgår också av rapporten från Riksdagens utredningstjänst att de offentliga finanserna försvagas med 18 miljarder kronor. Tydligare kan den borgerliga fördelningspolitiken och dess effekter knappast beskrivas.

Jacob Johnson
riksdagsledamot (V)
UNT 18/10 2013

Läs mer om