Utmaningarna för den svenska skolan är många och vi omprövar och förnyar kontinuerligt vår skolpolitik. En av utmaningarna är att det fortfarande finns ett stort och generellt kunskapsproblem i skolan. Gymnasiebehörigheten bland niondeklassarna är ett sådant.
Skolverkets siffror från förra året visar att drygt 12 procent av niondeklassare inte nådde gymnasiebehörighet. Det här problemet är som störst för gruppen utrikes födda elever (utanför EU) som kom till Sverige efter sju års ålder, det vill säga efter skolstart. Endast 44 procent av dessa elever når gymnasiebehörighet i niondeklass.
Tittar vi på utrikes födda elever som kom till Sverige före sju års ålder ser siffrorna helt annorlunda ut. Andelen elever som når gymnasiebehörighet i denna grupp ligger på ungefär samma nivå som för de inrikes födda eleverna, drygt åtta av tio blir gymnasiebehöriga.
Faktum är att gymnasiebehörigheten under de senaste tio åren varit relativt konstant för elever som genomgått hela den svenska skolan, både för inrikes och utrikes födda. Det går med andra ord mycket bra för de barn som invandrat till Sverige innan skolstart i förhållande till svenskfödda barn.
Den stora utmaningen är således de elever som kommit till Sverige från ett land utanför EU, efter skolstart och efter sju års ålder. Att mindre än hälften av dessa elever uppnår gymnasiebehörighet är oacceptabelt. Skälen till att siffrorna för barn som invandrat efter skolstart har en negativ trend är flera, men det är framförallt två faktorer spelar in.
- För det första invandrar barnen vid en högre ålder i dag än vad man gjort förut. Tidigare började man i genomsnitt i tredje klass. I dag börjar man i stället i femteklass och har när man slutar nian endast gått 4,5 år i svensk skola.
- För det andra kommer barnen allt oftare från länder som saknar ett fungerande skolsystem eller har på grund av flykt inte kunnat gå i skola på flera år.
Att gymnasiebehörigheten sjunker för barn som invandrat efter skolstart har således relativt förståeliga orsaker och är varken elevernas, lärarnas eller utbildningsminister Jan Björklunds (FP) fel.
Vi behöver tydliga åtgärder för att stärka kunskaper och likvärdigheten i skolan. Det vore därför rimligt att genomföra särskilda satsningar på lärare och undervisningskvalitet i utsatta områden.
Som ett led i detta och för att tackla utmaningarna kring niondeklassarnas gymnasiebehörighet satsar alliansregeringen nu 105 miljoner kronor under de kommande fyra åren på att elever som kommit till Sverige efter skolstart ska få mer undervisningstid i bland annat svenska språket.
Vi föreslår också att skolplikten för elever som kommit till Sverige efter 12 års ålder och inte uppnått målen för svenska i årskursnio förlängs till dess att målen är nådda eller eleven fyller 18 år.
Det går inte att kräva av en 15-åring som kommer hit med sin familj och med bara några få års skolgång i bagaget ska lära sig svenska och nå gymnasiebehörighet på så kort tid. Kunskapsnivån hos eleverna hänger inte alltid ihop med deras ålder, därför är det viktigt att möjlighet ges till att kunna placera nyanlända elever i annan klass än den där de åldermässigt hör hemma. På så sätt ökar elevens chans att tillgodogöra sig utbildningen på ett bra sätt.
Förslagen ovan är just nu ute på remiss men kan förhoppningsvis bli verklighet inom en snar framtid. Med förslagen ges elever som invandrat efter skolstart bättre möjlighet att klara målen i skolan samtidigt som vi lägger grunden för en bra och välfungerande integration.
Hanif Bali
riksdagsledamot (M) i arbetsmarknadsutskottet och utbildningsutskottet
UNT 21/5 2013